Startsida Högskoleverket

 
 

Internationellt om högskolan nr 10, 2009

20 mars 2009

Kvinnliga forskare är dåligt integrerade


Det norska utvärderingsinstitutet NIFU Step har kartlagt arbetsvillkoren för 1 800 forskare och lärare i Norge. I rapporten drar man slutsatsen att kvinnliga forskare inte är lika integrerade i olika viktiga nätverk som sina manliga kollegor. Kvinnorna deltar i mindre grad i processer som är inriktade mot kommersialisering och teknologiöverföring, internationellt forskningssamarbete och gemensam ämnesutvärdering. Endast cirka 12 procent av kvinnorna i undersökningen instämmer i påståendet att kvinnor i praktiken har lika möjligheter som män att göra forskarkarriär. Agnete Vabö, som är en av de ansvariga för rapporten, menar att kvinnornas brist på deltagande i internationellt forskningssamarbete är ett av de viktigaste fynden. Hon säger också i en kommentar att det handlar mycket om inom vilket ämnesområde forskningen utförs. "Vi har et svært kjønnssegregert akademisk samfunn i Norge", säger Vabø, och hänvisar till att det finns långt större andel kvinnor som forskar inom humaniora än inom naturvetenskap. Rapporten pekar även på skillnader mellan könen när det gäller uppfattningen om hur det faktiskt står till när det gäller likabehandling.
 
Läs mer här: http://universitas.no/nyhet/53071/
 

Prestationsrelaterad finansiering har liten omfattning men stort genomslag


Den tyska organisationen CHE (Centrum fur Hochschulentwicklung) har låtit forskare sammanställa en bok om prestationsorienterad medelsfördelning. CHE menar att under de senaste 15 åren har ett paradigmskifte skett i många europeiska länder mot denna form av styrning. Men är det möjligt att styra effektivare med hjälp av prestationsbedömningar? 13 forskare har gjort en sammanställning och tagit fram vad som kan kallas en lägesbedömning. Prestationsfinansiering används både i nationell styrning och i lärosätenas interna styrning, men oftast rör det sig om en liten andel av finansieringen.  Däremot är uppmärksamheten kring den desto större. Denna typ av finansiering är känslig för lärosätena, inte minst för att det rör deras finansiering som är deras livsnerv, utan också för att den ofta träffar en annan känslig punkt, nämligen värderingen av forskning och undervisning. Den högre utbildningen styrs allt starkare mot att de anställda ska öka universitetens inkomster och profilera forskningen. Här pekar rapporten på en mängd olösta konflikter. En artikel pekar på att publicering av prestationsindikatorer i sig ofta genererar en ökad fokus på prestationer eftersom publicering ökar deras inslag i styrningsdiskussioner på nationell och lokal nivå. I jämförelse är kriterierna i sig av mindre betydelse. Boken belyser både modeller, systemperspektiv och hur prestationsrelaterad finansiering kan användas för strategisk styrning. (Rapporten innehåller bara korta abstracts på engelska. Det mesta finns på tyska.)

Läs mer här: http://www.che.de/cms/?getObject=5&getNewsID=876&getCB=2&getPM&getLang=de

 

Rektors lön i nivå med premiärministerns


Lärarfacken i Storbritannien riktar skarp kritik mot att rektorernas löner ökar kraftigt samtidigt som studenterna tvingas betala allt högre studieavgifter. De menar att krav på ökade studieavgifter och begränsningar i lärarnas löneökningar framstår som "smaklösa" i jämförelse med vad de själva tjänar. Samtidigt uppvaktar studenter parlamentet och kräver att studieavgifterna inte ska få höjas ytterligare. I genomsnitt tjänar rektorerna nu 194 000 pund om året (motsvarar 2 300 000 SEK) och deras löner ökade förra läsåret med 9 procent. 2008 tjänade premiärministern 194 250 pund. Universities UK som företräder rektorerna hävdade å sin sida att löneökningarna var i paritet med det ansvar som rektorerna har för organisationer med stort samhällsansvar och som omsätter väldigt stora summor. Ökningarna var också i nivå med det som andra anställda hade fått, enligt Universities UK. Forskningsdirektören David Sweeney vid HEFCE, har också varnat för att flera ministrar i regeringen har uppfattningen att rektorer finansierar sina löneökningar med hjälp av studieavgifterna.

Läs mer här: http://www.guardian.co.uk/education/2009/mar/19/administration-universityfunding

 

Hur professorerna uppfattar sin roll 


Professorer i Storbritannien har en annan uppfattning om vad som är deras viktigaste uppgifter än vad lärosätenas ledning har. Det visar en enkät till 200 professorer (man avser troligen prefekter). Studien gjordes för the UK Leadership Foundation. Skillnaderna är starkast när det gäller professorernas roll för att skapa inkomster till universiteten, mentorskap och att vara förebild i undervisningen. Professorerna betraktar sin roll för att dra in medel till universiteten som en av de minst viktiga uppgifterna, men inser att deras lärosäten ser den som deras viktigaste roll. Professorerna bedömde istället att stöd till medarbetare i deras utveckling var den viktigaste uppgiften. De uppfattade samtidigt att den kom l it e längre ner på listan över ledningens förväntningar. På samma sätt bedömde professorerna att uppgiften att utveckla undervisningen var viktigare än vad den var enligt ledningens bedömning. Studiens författare, Bruce Macfarlane, säger att "...my own view is that univers it ies tend to see professors as research-oriented cosmopolitans rather than committed locals. As a result, many professors feel under-valued and excluded from the leadership of the university". Det är enligt studien viktigt att högskolor utvecklar sina befattningsbeskrivningar för professorerna så att man på ett tydligare sätt kan använda hela deras förmåga.

Läs mer här: http://www.universityworldnews.com/article.php?story=20090305192127702

 

Undervisningens status blir allt lägre


Undervisning har en låg status och detta beror på bristande enighet om hur denna ska värderas. Det hävdas i en studie från brittiska Higher Education Academy (HEA). Det saknas också kraftfulla incitament för att belöna framstående undervisning. Betraktat över en längre tid innebär detta ett paradigmskifte, eftersom undervisningen i början av förra seklet uppfattades som den viktigaste uppgiften för universiteten. Idag värderas forskning istället som den viktigaste. Nästan alla, drygt 2 700 tillfrågade i studien, svarade att de tycker att undervisning borde vara en lika viktig faktor vid befordringar som forskning, men att färre än hälften tycker att den faktiskt är det. Det visar sig också att det finns skillnader i hur de svarande anser att undervisningen bedöms vid befordran, när svaren fördelas efter befattning. Över 70 procent av de yngre lärare som deltog anser att undervisning inte värderas på ett tillbörligt sätt, medan fler än 80 procent av de rektorer och prorektorer som deltog, menar att undervisning bedöms på ett rimligt sätt. I en annan studie, från den engelska finansieringsmyndigheten HEFCE varnas för underfinansiering av undervisningen. Bristande resurser har fått flera problematiska konsekvenser, enligt HEFCE. Bland annat har kontakten mellan lärare och studenter minskat, särskilt tiden för återkoppling till studenterna. HEFCE menar att de centrala studentcentra som inrättas inte alltid kan kompensera bristande kontakt mellan studenter och mentorer. Vid ett lärosäte som rapporten beskriver sjönk tiden för lärarkontakt från 524 timmar läsåret 1990/91 till 320 timmar 2007/08. Det finns för få lärare per student för att utvecklingen ska kunna vara hållbar enligt HEFCE, som varnar för att kvaliteten i utbildningen riskerar att sjunka.

Läs mer här: http://www.timeshighereducation.co.uk/story.asp?storycode=405400 (HEA)
Läs mer här: http://www.timeshighereducation.co.uk/story.asp?sectioncode=26&storycode=405423&c=2
(HEFCE)

Nyheter i korthet

Brasilien: Dödliga nollningsritualer (kallas Trote i Brasilien) vid Brasiliens högskolor har skapat en våldsam debatt i landet. En student ströps till döds vid nollningen och en gravid student översköljdes med syra. Professor Helio Liberador är vice rektor vid katolska universitetet i Sao Paulo och har länge kämpat mot Trote. För att illustrera svårigheterna med att ändra värderingar om kroppsstraff i Brasilien påminner han om en studie som visar att 40 procent av landets innevånare är för att polisen ska få använda tortyr. Läs mer här http://www.dradio.de/dlf/sendungen/campus/932990/ (på tyska)
 
Kirgisistan: EU kommer att stödja en reform av Kirgisitans högskolesystem med en miljon euro, bland annat för att bekämpa korruptionen i systemet. EU har redan satsat fem miljoner euro i liknande program sedan år 2000. Det finns även motsvarande projekt i de andra centralasiatiska staterna. Många är kritiska till utbildningen i Kirgisistan och bedömare menar att utbildningen aldrig har tjänat arbetsmarknaden utan alltid varit ett ideologiskt redskap för staten. Läs mer här: http://www.dw-world.de/dw/article/0,,4093228,00.html (på tyska)
 
USA: Två professorer vid University of California, Berkeley, Shultz och Zedeck, har utvecklat ett prov för blivande juriststudenter som de menar är bättre än LSAT (Law School Admission Test). De är kritiska till LSAT för att det säger för lite om yrkesframgång och inte heller tar hänsyn till minoriteter. Deras prov är istället ett bredare prov som tar hänsyn till framgång i yrket och testar kvaliteter som skrivförmåga, stresstålighet, problemlösning, lyhördhet och förmåga att söka i lagtext. Läs mer här: http://www.nytimes.com/2009/03/11/education/11lsat.html?ref=education

Australien: Trots finanskrisen fortsätter utländska studenter att komma till Australiens högskolor. Rekryteringen är inte avslutad ännu men har ändå ökat med 21 procent jämfört med föregående år. Det är framförallt studenter från Kina och Indien som söker sig till yrkesutbildningar. Nyhetsbrevet har tidigare i år refererat mer negativa signaler, se nr 4. Läs mer här: http://www.theaustralian.news.com.au/story/0,25197,25208489-12149,00.html

 

Sök bland äldre nyhetsbrev (fr.o.m. 2007)

Sök efter:  
Redaktör: Gunnar Enequist, tfn 08-563 085 59, e-post enligt fornamn.efternamn@hsv.se.

För att prenumerera på nyhetsbrevet eller avsluta din prenumeration, registrera det här på webbplatsen.
Äldre nyhetsbrev kan du nå via Högskoleverkets söktjänst på www.hsv.se/publikationer/nyhetsbrev/internationelltomhogskolan.

Senast uppdaterad: 2009-03-20
Kontaktperson: Per-Gunnar Rosengren, e-post enligt fornamn.efternamn@hsv.se
Högskoleverket  Besöksadress: Luntmakargatan 13  Box 7851, 103 99 Stockholm
Telefon: 08-563 085 00  Fax: 08-563 085 50  E-post: hsv@hsv.se