Gynnas män av det nya högskoleprovet?

Bakgrunden till förändringen av högskoleprovet var främst att utveckla provet så att provets förmåga att förutsäga studieframgång skulle förbättras. Provinnehållet ändrades så att mer av problemlösning infördes och antalet långa texter och orduppgifter minskades. På så sätt förväntas provets förmåga att förutsäga studieframgång öka. Genom att den kvantitativa delen av provet utökats blir provets relevans som urvalsinstrument för utbildningar med naturvetenskapligt och tekniskt innehåll större. Högskoleprovet har tidigare kritiserats för att inte möta dessa utbildningars behov.
 
Högskoleverkets bedömning i samband med beslutet att införa det nya provet i juni 2010 var att kopplingen till skolmatematiken i de nya uppgifterna som testar kvantitativ förmåga, borde gynna kvinnor. Kvinnor har nämligen bättre betyg i matematik än män från gymnasieskolan. Skillnaderna mellan könen på uppgiftsnivå i de utprövningar som gjordes var mindre i de nya delproven (XYZ och KVA) än i de gamla delproven (NOG och DTK). Men eftersom det är fler kvantitativa uppgifter i det nya provet blir den totala könsskillnaden större.
 
Högskoleverkets bedömning är att könsskillnaderna kan komma att minska med tiden, det vill säga när uppgiftsformatet blir känt och provdeltagarna själva kan öva på gamla prov före provdagen. Då borde kvinnors högre betyg i matematik och även bättre resultat på de nationella proven kunna ge utslag på högskoleprovet. Det är en aspekt av högskoleprovet som Högskoleverket kommer att följa upp.