Kartläggning av distansverksamheten vid universitet och högskolor

2011: 2 R

Sammanfattning av rapporten

Samtidigt är begreppet inte självklart, då distansutbildning kan spänna över utbildningar med varierande inslag av distans och/eller IT-stöd. Dessutom närmar sig traditionell campusutbildning distansutbildning i och med förekomsten av olika former av nätbaserade stöd och moment även i campuskurserna. I inrapporteringen av statistik definieras distansutbildning som utbildning där lärare och studenter i huvudsak är åtskilda i tid och/eller rum.

Fristående kurser dominerar

Hösten 2009 erbjöd lärosätena totalt 3 510 kurser, 90 yrkesexamensprogram och 129 generella program på distans. Flest fristående kurser erbjöds inom ämnesområdet humaniora och teologi, även om ämnesområdet juridik och samhällsvetenskap volymmässigt var störst. Av de generella programmen ledde en majoritet fram till en magister- eller masterexamen, men detta skilde sig åt mellan olika ämnesområden. Bland yrkesexamensprogrammen var lärar- och specialistsjuksköterskeprogram de absolut vanligaste.

Distansstudenter är sällan högskolenybörjare

Jämfört med campusstudenterna var en större andel av dem som enbart studerade på distans kvinnor. De var också äldre, hade oftare lågutbildade föräldrar och det var vanligare att de hade hemmavarande barn under 18 år. En betydligt mindre andel av distansstudenterna än av campusstudenterna hade studiestöd. Studenter som kombinerar distansutbildning och campusutbildning är i de flesta avseenden lika de studenter som enbart studerar på campus.

De flesta distansstudenter hade tidigare erfarenhet av högskolestudier, och många hade också en examen från högskolan. Det är alltså ovanligt att studenter som är nya i högskolan börjar på distansutbildning. Det innebär att distansutbildningens betydelse är större för det livslånga lärandet än för att bredda rekryteringen till högskolan.

Många distansstudenter tar inga poäng

En stor andel av distansstudenterna (38 procent) tog inte en enda av sina registreringspoäng. Hur stor andel som inte klarade några poäng har ett tydligt samband med studenternas studieåtagande. Bland studenter som var registrerade för 10 högskolepoäng eller mindre var andelen som inte tagit några poäng högst, bland dem som var registrerade för mer än 30 högskolepoäng var andelen lägst. Att studenter inte tagit en enda poäng kan bero att de aldrig påbörjat kursen, och alltså borde ha avregistrerats från kursen, men det kan också bero på att studentens avsikt inte var att tentera några poäng utan enbart läsa för egen bildnings skull.

Programstudenter hade genomgående bättre genomströmning än kursstudenter och kvinnor hade genomgående bättre genomströmning än män. Däremot tycks studenternas ålder spela liten roll för genomströmningen.

Stor variation i lärosätenas strategiska arbete med distansutbildning

Fler än hälften av lärosätena saknar lärosätesgemensamma strategier för distansutbildning, även om de kan ha sådana strategier på t.ex. fakultetsnivå eller avdelningsnivå. Mellan fem och tio lärosäten har lärosätesgemensamma strategier specifikt för distansutbildning, och drygt tio lärosäten har strategier som innehåller mål för flexibel utbildning, nätbaserad utbildning eller IT-stödd utbildning. Några lärosäten talar om distansutbildning som nödvändig för regionens utveckling, och för att människor i regionen ska få tillgång till högre utbildning. Flera ser distansutbildningens roll i det livslånga lärandet. Andra ser möjligheter att rekrytera studenter internationellt, liksom att utnyttja och erbjuda expertkompetens från och till andra länder.

Lärosätenas strategiska arbete och utveckling av distansutbildning styrs på fler sätt än genom strategidokument. Det kan röra sig om gemensamma policys, organisationsförändringar eller omfördelning av medel för att stödja utvecklingen av distansutbildning.

Flera lärosäten, både de som har strategidokument och de som saknar sådana, uppger att distansutbildning är en fråga om pedagogiska val för att stödja studenternas lärande på bästa sätt eller för att öka variationen i de undervisningsformer som erbjuds studenterna.

Vid en majoritet av lärosätena ingår stödet för distansutbildningen i de stödfunktioner som byggts upp för alla studenter och lärare oberoende av utbildningsform.

Det finns ett etablerat samarbete mellan svenska lärosäten inom både tekniska och pedagogiska distansutbildningsfrågor. Dessutom finns ett flertal distansutbildningar som ges i samarbete mellan lärosäten. Det finns också exempel på lärosäten som genomför distansutbildning i internationell samverkan.