Startsida Högskoleverket

 
 

Lärares och forskares arbetstid

2010: 4 R

S

ammanfattning av rapporten

Frågan om hur mycket lärare och forskare undervisar respektive forskar är omdiskuterad och ständigt aktuell. Vi har nu tillgång till ett unikt material för att studera detta. I denna rapport har vi analyserat Statistiska centralbyråns (SCB) årsverkesstatistik för att belysa ett antal frågor som rör resursanvändning, studenternas villkor samt lärares och forskares villkor. Av det vi har kommit fram till är följande resultat de mest intressanta.

Mesta arbetstiden ägnas åt forskning


Anställda vid universitet och högskolor ägnar i genomsnitt knappt 40 procent av sin arbetstid åt forskning och drygt 25 procent åt undervisning. Professorerna ligger nära genomsnittet, medan lektorer forskar knappt en fjärdedel av arbetstiden och undervisar hälften av arbetstiden.

Professorer, lektorer och adjunkter ägnar vardera ungefär 15 procent av arbetstiden åt administrativa arbetsuppgifter. Till detta kommer bl.a. expert- och förtroendeuppdrag och ju högre upp i karriären desto mer omfattande blir dessa.

Forskarassistenter inom teknik forskar mindre än kollegorna inom andra vetenskapsområden


Hur arbetstiden fördelas på olika verksamheter mellan vetenskapsområden varierar i hög grad beroende på ekonomiska och personella resurser. Men det finns också skillnader i arbetstidens fördelning för anställda inom samma tjänstekategori, men inom olika vetenskapsområden. Exempelvis undervisar professorer inom naturvetenskap mer i grundutbildningen än andra professorer gör och forskarassistenter inom teknik forskar mindre än sina kollegor
inom andra vetenskapsområden.

Hur mycket forskning respektive undervisning blir det?


Ett sätt att beskriva resursanvändningen är att undersöka hur många årsverken forskning och forskarutbildning som utförs i relation till lärosätenas intäkter. För en miljon kronor får man ut 0,7 årsverken i genomsnitt. Tidigare var det vanligt att beräkna en miljon kronor för en professur. Undersökningen visar att det är ett alldeles för lågt belopp.

När det handlar om hur mycket undervisning det blir i grundutbildningen har vi i stället valt ett studentperspektiv: Hur många studenter får dela på ett undervisningsårsverke? Vi har kommit fram till ett genomsnitt på 30 helårsstudenter per undervisningsårsverke. För lärosäten med hög koncentration av studenter inom humanistisk-samhällsvetenskapliga ämnen är antalet helårsstudenter per undervisningsårsverke fler. Förmodligen påverkar den lägre ersättningen till dessa områden utfallet.

Studenterna möter få professorer


För studenterna är det av betydelse hur meriterade lärare de möter i undervisningen. Med hjälp av årsverkesstatistiken har vi därför räknat fram hur stor andel av undervisningen som anställda ur respektive tjänstekategori utför.

Undervisningen i grundutbildningen utförs i hög grad av adjunkter, 43 procent, medan lektorer utför 31 procent. Professorer och doktorander utför ungefär lika stor andel av undervisningsårsverkena, 8 respektive 9 procent. Det finns dock ganska stora variationer mellan vetenskapsområden. Mest meriterade lärare möter studenter inom naturvetenskap, där professorerna står för 14 procent av undervisningen. Doktorandernas bidrag till undervisningen är särskilt betydande inom naturvetenskap och teknik, där de utför ungefär 15 procent av undervisningen i grundutbildningen.

I forskarutbildningen är det professorerna som utför en stor del av undervisningen, 40 procent, och lektorer utför 24 procent av undervisningen. Inom forskarutbildningen är också den undervisningsinsats som utförs av anställda inom tjänstekategorin forskare betydande. De står för 13 procent av undervisningen.

Fler expert- och förtroendeuppdrag för kvinnor


Vi har inte kunnat konstatera några statistiskt säkerställda skillnader i arbetstidens fördelning för kvinnor och män. Materialet indikerar dock att kvinnor lägger ned mera tid på annat än undervisning och forskning än männen gör, särskilt expert- och förtroendeuppdrag. Särskilt tidskrävande är denna arbetsuppgift för kvinnliga professorer. En sannolik förklaring är att de förhållandevis få kvinnorna belastas mer än männen för att få till stånd en jämn könsfördelning i styrelser, nämnder och andra beslutande och beredande organ.

Den tid som avsätts för sakkunniguppdrag särredovisas inte i undersökningen, men vi utgår ifrån att tiden för detta redovisas som forskning. Här kan samma mönster avseende könsskillnader gälla som för expert- och förtroendeuppdrag — att sakkunniguppdragen utgör en större andel för kvinnor än för män av den tid som uppges för forskning.
Dessa frågor återstår att studera i kommande studier.

Bookmark and Share
Senast uppdaterad: 2010-04-06
Kontaktperson: Marie Kahlroth, e-post enligt fornamn.efternamn@hsv.se
Högskoleverket  Besöksadress: Luntmakargatan 13  Box 7851, 103 99 Stockholm
Telefon: 08-563 085 00  Fax: 08-563 085 50  E-post: Se kontaktinformation » .