Högskoleutbildningarna och arbetsmarknaden. Ett planeringsunderlag inför läsåret 2010/11
2010: 1 R
Sammanfattning av rapporten
Det är några av resultaten i de beräkningar av det framtida balansläget mellan arbetsmarknadens behov och tillskottet av utbildade från högskolan som Prognosinstitutet vid Statistiska centralbyrån (SCB) har utfört på uppdrag av Högskoleverket. Rapporten är en redovisning av det uppdrag som regeringen har gett Högskoleverket att ta fram ett planeringsunderlag för universitetens och högskolornas utbildningsutbud i relation till arbetsmarknadens framtida behov.
Framtida behov kan ge vägledning inför utbildningsplaneringen
Utbudet, respektive omfattningen av de olika högskoleutbildningarna vid universitet och högskolor förutsätts vara baserat dels på studenternas intresse och dels på arbetsmarknadens behov. Det tar med undantag av vissa påbyggnadsutbildningar minst tre år att genomgå en hel utbildning i högskolan innan studenterna börjar komma ut på arbetsmarknaden. Det framräknade behovet av olika utbildade grupper kan ge en viss vägledning för ungefär hur många som det är lämpligt att anta till olika utbildningar. Diskussionen om utbudet och omfattningen av olika utbildningar — i lärosätets eller samhällets perspektiv — domineras dock oftast av den nuvarande arbetsmarknadssituationen. För vissa utbildningsområden kan mycket hända inom tre till sex år, det vill säga så lång tid som det normalt tar att genomgå en hel högskoleutbildning. I ett studentperspektiv kan de framräknade behoven användas till att välja utbildning efter var de framtida anställningsmöjligheterna är de bästa.
De framtida behoven kan till viss del förutses med redan kända förhållanden på arbetsmarknaden, vilka kan ligga till grund för en eventuell förändring av utbildningsutbudet. Till de kända förhållandena hör särskilt de framtida pensionsavgångarna som varierar mellan olika utbildningsgrupper och som ger upphov till skillnader i det framtida rekryteringsbehovet. Näringsgrenarna har också varierande historisk utveckling som gör att vissa områden växer och andra krymper. Sådana strukturella förändringar av arbetsmarknaden påverkar också i olika grad rekryteringsbehovet av olika grupper. Befolkningsutveckling, ändrad åldersfördelning och tekniska förändringar inom olika näringsgrenar är exempel på förhållanden som på sikt kan påverka behoven av olika utbildningsgrupper i framtiden.
Risk för brist på flera grupper av lärare, tandläkare och högskoleingenjörer
För drygt en tredjedel av de utbildningsgrupper som ingår i redovisningen ser det ut att bli balans mellan arbetsmarknadens efterfrågan och antalet examinerade när de som börjar sin utbildning hösten 2010 börjar komma ut på arbetsmarknaden. I knappt två tredjedelar av grupperna finns en risk för över- eller underskott på examinerade om det inte sker några förändringar i antalet nybörjare. Det är ungefär lika många grupper som ser ut att få överskott respektive brist på utbildade.
De som enligt beräkningarna ser ut att tillhöra bristgrupper om några år, och som verkar få en kvarstående brist fram till 2025, är personer i utbildningsgrupperna biomedicinsk analytiker, yrkeslärare, fritidspedagog, receptarie, högskoleingenjör, speciallärare eller specialpedagog, förskollärare och tandläkare. Sammantaget berörs olika yrkesexamensprogram som skulle behöva fler studerande för att undvika en bristsituation i framtiden.
Med nuvarande antal nybörjare finns risk för överskott av vissa utbildningsgrupper. Det gäller bland annat personer med socionom- eller juristutbildning och utbildade inom ämnen som ekonomi, konstnärligt område, journalistik och medievetenskap, naturvetenskap samt informatik, data- och systemvetenskap. Även för personer med civilingenjörs- eller apotekarutbildning finns risk för överskott. För dessa två grupper är behoven särskilt svårbedömda. Bristsituationen för receptarier och högskoleingenjörer kan göra att det ändå finns goda möjligheter till anställningar för färdigutbildade civilingenjörer respektive apotekare inom näraliggande verksamheter inom samma bransch. För civilingenjörerna varierar rekryteringsbehoven dessutom med vilken inriktning man har i sin utbildning.
De tydligaste resultaten av beräkningarna är att det behövs fler nybörjare på vissa av lärarutbildningarna och på högskoleingenjörsprogrammen. Detta är antalsmässigt stora grupper i högskolan. När det gäller lärarutbildningarna handlar det mest om bristande intresse från studenterna att välja utbildningen, bristen beror inte på för liten kapacitet i högskolan . Fler skulle behöva välja utbildningar mot förskola och fritidspedagogik. Det kan vara så att det krävs vissa förändringar inom bristyrkena så att de blir mer attraktiva i framtiden.
I en sammanfattande tabell redovisar vi balansläget på arbetsmarknaden när de som börjar studera läsåret 2010/11 börjar bli färdiga med sina utbildningar och kommer ut på arbetsmarknaden — om inte nuvarande antal nybörjare förändras (se även nästa avsnitt, inledning). I redovisningen för varje enskild grupp framgår att balansläget för följande fem utbildningsgrupper är ett annat längre fram än när de som börjar studera hösten 2010 börjar komma ut på arbetsmarknaden: grundskollärare, tidigare år, från brist till överskott; biblioteks- och informationsvetare, från brist till balans; agronomer och hortonomer, från balans till brist; humanister och psykologer, från balans till överskott; systemvetare, från överskott till balans.
Yrke |
|
|---|---|
| Biomedicinska analytiker | Brist |
| Yrkeslärare | Brist |
| Fritidspedagoger | Brist |
| Receptarier* | Brist |
| Högskoleingenjörer | Brist |
| Speciallärare och specialpedagoger Brist | Brist |
| Förskollärare Brist | Brist |
| Tandläkare | Brist |
| Grundskollärare, tidigare år | Brist |
| Biblioteks- och informationsvetare | Brist |
| Sjuksköterskor | Balans |
| Apotekare + receptarier* | Balans |
| Läkare | Balans |
| Sjukgymnaster | Balans |
| Arkitekter | Balans |
| Agronomer och hortonomer | Balans |
| Grundskollärare, senare år och gymnasielärare | Balans |
| Arbetsterapeuter | Balans |
| Samhälls- och beteendevetare | Balans |
| Humanister | Balans |
| Teologer | Balans |
| Veterinärer** | Balans |
| Psykologer | Balans |
| Systemvetare | Överskott |
| Naturvetare | Överskott |
| Civilingenjörer | Överskott |
| Jurister | Överskott |
| Socionomer | Överskott |
| Journalister | Överskott |
| Konstnärlig utbildning | Överskott |
| Ekonomer | Överskott |
| Apotekare* | Överskott |
Balans betyder att examinationen är mellan 80 och 120 procent av rekryteringsbehovet. Brist innebär att antalet examinerade beräknas till mindre än 80 procent av rekryteringsbehovet. I dessa grupper är rekryteringsbehovet större än antalet examinerade och antalet nybörjare behöver öka. Överskott betyder att nuvarande antal nybörjare kan leda till mer än 20 procent fler nyexaminerade än vad som kommer att efterfrågas på arbetsmarknaden.
* Beräkningarna pekar mot överskott på apotekarutbildade och brist på receptarieutbildade. Behovet av personer med apotekareller receptarieutbildning är svårbedömt när apoteksmarknaden nu omregleras. För de två grupperna sammantaget tyder beräkningarna
på ett läge i balans.
** Veterinärgruppen är liten vilket medför en osäkerhet i beräkningen. Därför baseras balansläget i denna grupp på ett genomsnitt över tre år.
Kontaktperson: Örjan Hemström, e-post enligt fornamn.efternamn@hsv.se
Skriv ut
MER OM RAPPORTEN
BESTÄLL ELLER PRENUMERERA
RAPPORTER
INOM SAMMA OMRÅDE
Telefon: 08-563 085 00 Fax: 08-563 085 50 E-post: hsv@hsv.se
