Studenternas studiemönster och totala studietider

2012:2 R

Sammanfattning

I denna rapport beskriver vi studiemönstret bland studenter i den svenska högskolan — under en lång uppföljningsperiod. Undersökningen avser främst i vilken omfattning studenterna har återkommit till högskolan för nya studier efter en avslutad studieperiod, hur långa dessa studieperioder varit och vad detta har inneburit för studenternas totala studietider, mätt i antal registreringsterminer. Undersökningen visar också studietidernas betydelse för examensfrekvenser.

Resultatet av undersökningen är sammanfattningsvis följande:

  • Av alla nybörjare i högskolan under 20-årsperioden 1978/79—1997/98 har över 40 procent återkommit till nya högskolestudier efter en avslutad studieperiod. Bland kvinnorna har hälften återkommit och bland männen en tredjedel.
  • Ju längre tid kvinnorna haft på sig att återkomma, i desto större utsträck-ning har de gjort detta medan detta inte är lika tydligt bland männen.
  • Männen verkar mer benägna att koncentrera sina studier i en studieperiod, men med många registreringsterminer, medan kvinnorna inte studerar lika länge som männen i sin första studieperiod men i större utsträckning återvänder till nya studieperioder.
  • 37 procent av såväl kvinnor som män som var nybörjare i mitten av 1990-talet har varit registrerade minst tio terminer totalt. Det visar att studietider inom avlagda examina inte är ett mått på studenternas totala studietider.
  • En stabil andel, cirka 10 procent, av varje nybörjarkull under hela 20-årsperioden 1978/79—1997/98 har varit registrerade under högst en termin och sedan inte återkommit till högskolestudier.
  • De flesta "en—terminsstudenter" har varit registrerade på fristående kurser och är betydligt äldre än övriga. Mycket talar för att dessa studenter har studerat någon eller några kurser av fortbildnings- eller bildningsskäl.
  • Bland en—terminsstudenter finns också sådana som inlett sina studier på en linje eller ett yrkesexamensprogram men lämnat detta under eller efter den första terminen för att inte återvända till högskolan. Man kan anta att det då handlar om definitiva avbrott som görs redan i början av studierna.
  • För kvinnorna var examensfrekvensen 83 procent för dem som varit regist-rerade totalt 10 terminer och fler, medan den för samtliga kvinnor var 66 procent. För männen var motsvarande examensfrekvenser 76 procent respektive 55 procent.
  • Examensfrekvensen sjönk med 10 procentenheter bland både kvinnor och män som var nybörjare efter 1993 jämfört med nybörjare före 1993. För kvinnorna förklaras detta med kraftigt minskad examensfrekvens bland nybörjare inom undervisningsområdet samt inom området vård och omsorg. För männens del sjönk examensfrekvensen kraftigt bland nybörjare inom teknikområdet. Flera utbildningar inom dessa områden förlängdes i början av 1990-talet.

När vi närmare har undersökt studiemönstret bland nybörjare inom de största ämnesområdena har vi funnit följande:

  • Varken kvinnor eller män som påbörjade sina studier inom området juridik och samhällsvetenskap var särskilt examensinriktade — mindre än hälften tog en examen i sin första studieperiod. Vidare återvände nybörjare inom området juridik och samhällsvetenskap i stor utsträckning till samma område — om de återvände för en andra studieperiod.
  • Män som påbörjade studier inom det tekniska området tog examen i sin första studieperiod i större omfattning än genomsnittet. De män som inte tog examen i sin första studieperiod, och som återkom för en ny studieperiod, återvände i förhållandevis hög grad till det tekniska området för att avlägga examen. De män som tog examen i sin första studieperiod återvände dock inte i någon större utsträckning till det tekniska området i sin andra studieperiod.
  • 90 procent av alla kvinnor som inlett sina studier inom undervisningsom-rådet tog en examen i sin första studieperiod. Av dem som återvände för en ny studieperiod var det ovanligt att återvända till undervisningsområdet. Det vanligaste var att studera inom juridik och samhällsvetenskap i den andra studieperioden.

Den population som har kunnat följas under längst tid är de personer som tog examen under läsåren 1969/70—1976/77 inom den dåvarande högskoleutbild-ningen. Av dessa personer är närmare hälften 65 år eller äldre i dag. Sammantaget visar undersökningen att mönstret är detsamma för dessa personer som för dem som var nybörjare efter 1977.

  • Kvinnorna som tog examen före 1977 har i högre omfattning än männen varit registrerade i högskoleutbildning efter 1977.
  • Kvinnorna har varit registrerade under fler studieperioder än männen och även under fler terminer totalt.
  • En tredjedel av kvinnorna har återvänt till ytterligare minst två studieperioder och 9 procent till ytterligare minst fyra nya studieperioder — utöver de studier som genomfördes före 1977 och resulterade i en examen. Detta bekräftar vad som framgått om nybörjare efter 1977, dvs. att det livslånga lärandet eller återkommande utbildning är en realitet framför allt för kvinnor.
  • Ungefär en tredjedel av både kvinnorna och männen som tagit examen före 1977 och varit registrerade efter 1977 har tagit en ny examen.
  • De som inte har tagit en ny examen har återkommit till högskolan för kortare studier, vanligtvis en eller två terminer främst inom områdena juridik och samhällsvetenskap samt humaniora och teologi.
Bookmark and Share
Senast uppdaterad: 2012-05-04
Kontaktperson: Lena Eriksson, e-post enligt fornamn.efternamn@hsv.se

BESTÄLL ELLER PRENUMERERA

RAPPORTER

INOM SAMMA OMRÅDE