Doktorsexaminerades etablering på arbetsmarknaden
Under de år som denna uppföljning studerar, 2000, 2002 och 2005, tog drygt 7 400 personer svensk doktorsexamen. De tillhör därmed den växande skaran av doktorer i landet. Hur lätt är det för nyligen examinerade doktorer att etablera sig på arbetsmarknaden? Det är den fråga som denna studie kommer att belysa.Nio av tio etablerade
Uppföljningen av doktorsexaminerade avser etableringen på arbetsmarknaden 2008. Uppföljningen sker tre, sex respektive åtta år efter examen. År 2008 visar uppföljningen att av dem som examinerades sex och åtta år tidigare hade 88 procent etablerat sig på arbetsmarknaden medan andelen var lägre, 80 procent, för dem som examinerades 2005. Det var ingen skillnad i etablering mellan kvinnor och män förutom bland examinerade 2005. I den gruppen hade männen en något högre etableringsandel än kvinnor tre år efter examen.Bland de personer som examinerades var nästan 5 200 etablerade på den svenska arbetsmarknaden 2008. Dessutom visar uppgifter från Danmark och Norge att knappt 100 personer var etablerade i dessa båda länder.
Var femte var kombinatör
En kombinatör är en person som har sin huvudsakliga inkomst från en anställning men som även har inkomster från företagande och detta gällde var femte etablerad. För examinerade år 2000 fanns de högsta andelarna kombinatörer/företagare inom samhällsvetenskap och lantbruksvetenskaper. Drygt en tredjedel (36 procent) av dessa klassificeras som kombinatörer. Bland de som examinerades år 2005 fanns den högsta andelen (28 procent) bland samhällsvetarna.Omkring var tredje doktorsexaminerad var universitets- och högskolelärare och var femte hade ett arbete som hälso- och sjukvårdsspecialist. Det innebar att varannan examinerad fanns i någon av dessa yrkesgrupper. Detta betyder också att de flesta av de doktorsexaminerade var anställda inom offentlig sektor. Universitet och högskolor samt landsting är stora arbetsgivare. I näringslivet återfanns drygt var tredje etablerad.
Var tredje bytte lärosäte
Ungefär var tredje examinerad som var anställd vid högskolan hade bytt lärosäte efter examen. Det var stora skillnader i rörlighet mellan högskolorna. En fördelning av de etablerade som var verksamma vid högskolor och universitet i olika anställningsformer visade att nästan varannan var lektor av dem som examinerades åren 2000 och 2002 och drygt en tredjedel bland de som examinerades år 2005.Personer med svensk bakgrund var etablerade i högre grad och skillnaden var nästan 10 procentenheter i förhållande till de med utländsk bakgrund. En jämförelse av etableringen på arbetsmarknaden mellan utländska doktorander och övriga utlandsfödda visade inget tydligt mönster. Etableringen bland männen var ungefär lika oavsett år för examen. Bland kvinnorna var det stora skillnader för examinerade 2000 då utländska doktorander hade högre etablering än övriga utlandsfödda medan motsatsen gäller 2002.
Hög etablering inom medicin och teknikvetenskap
Medicin och teknikvetenskap var de ämnesområden som hade en högre andel etablerade medan det motsatta gäller humaniora och naturvetenskap. Det finns flera förklaringar till skillnader i etablering mellan ämnesområden. Konjunkturen på arbetsmarknaden varierar för olika ämnesområden.Doktorsexaminerade som har stipendier, exempelvis postdoktorala stipendier, klassificeras inte som etablerade på arbetsmarknaden. Naturvetare brukar ha en hög andel som bedriver postdoktorala studier. Personer som arbetar utomlands finns heller inte med i registren om de fortfarande är folkbokförda i landet, med undantag för Danmark och Norge.
För personer som examinerades inom medicin har en analys genomförts utifrån vilken grundutbildning som den examinerade har. Den högsta andelen etablerade fanns bland personer som hade läst medicin, vilket beror på att många av dessa är läkare med hög etablering och fortsätter som det efter forskarutbildningen. Däremot var etableringen betydligt lägre för examinerade med grundutbildning i naturvetenskap samt för personer där uppgift saknas om grundutbildning vilken till största delen består av personer som har skaffat sig en grundutbildning utomlands.