2012-10-02

Bästsäljare visar fakta och trender

I juni publicerade Högskoleverket sin årliga bästsäljare — som är gratis — Universitet & högskolor, Högskoleverkets årsrapport 2012. Nyligen har också den kortare versionen på engelska publicerats. Årsrapporten ger en god överblick av den svenska högskolan men den ger också många detaljer. Jag vill peka på några fakta och trender.
Den svenska högskolan är fortsatt mycket stor även om antalet registrerade studenter sjunkit något (minus två procent) från hösten 2010 till hösten 2011. Utvecklingen är inte förvånande mot bakgrund av att anslagen har minskat. Detta har också lett till att det blivit svårare att bli antagen till högskoleutbildning. Att antalet utländska studenter sjunker är också lätt att förklara med införandet av avgifter. 
 

Svenska studenter allt yngre


Trenden under senare år har varit att svenska studenter blir allt yngre. Medianåldern för nybörjare är nu 20,7 år — och så låg har den aldrig varit sedan vi började mäta. I internationellt perspektiv är svenska studenter fortfarande äldre, men den svenska högskolan omfattar också en stor andel kompetensutvecklande utbildning som andra länder förlägger utanför högskolan, varför jämförelser är svåra att göra. 
 
Antalet uttagna examina är högre än någonsin. Yrkesexamina har av tradition dominerat över generella examina men sedan ett par år finns ett trendbrott; generella examina (37 000) är nu fler än yrkesexamina (32 000). 

De senaste åren har verksamheten vid universitet och högskolor, mätt i kostnader, ökat betydligt och under 2011 blev denna utveckling mer markant. Efter en ökning om 3,7 miljarder kronor i löpande priser stannade kostnaderna för utbildning och forskning på 58,4 miljarder kronor 2011. Detta speglas bland annat av att antalet anställda är fler än någonsin i den högre utbildningens historia — 72 600 anställda — vilket gör högskolan till den i särklass största statliga arbetsgivaren. Var fjärde statsanställd finns i högskolan! Det är framför allt lärare och forskare som ökat i antal medan andelen teknisk-administrativ personal minskat.
 

Högskolesektorn mot feminisering


Ända sedan högskolereformen 1977 — då bland annat de stora kvinnodominerade utbildningarna mot vård och skola integrerades i högskolan — har kvinnor dominerat i studentvärlden. Detta gäller också internationellt. Men man bör observera att kvinnor nu kommer på bred front inom hela högskolan. Fler kvinnor än män fullföljer utbildning, tar examen och kommer tillbaka till studier. Mer än hälften av svenska studenter som antas till forskarutbildning är kvinnor och förra året disputerade fler kvinnor än män. Andelen kvinnor inom alla lärarkategorier (utom professorer) ligger inom 40—60-spannet och några utbildningsområden har en tydlig kvinnlig majoritet. Det är bedrövligt att andelen kvinnliga professorer ännu bara har nått 23 procent totalt men utvecklingen är positiv och andelen ökar varje år. Totalt sett finns det alltså en tendens till att också högskolesektorn går mot en feminisering. 
 

Sverige har höga ambitioner


Detta är några av de trender som kan utläsas ur 2012 års rapport. Till stora delar följer Sverige internationella trender men det finns också särdrag. Sverige har höga ambitioner som utbildningsnation och detta kräver att det finns en kvalificerad kunskapsnod för högre utbildning på nationell nivå. Idag har Högskoleverket denna uppgift och nästa år har Universitetskanslersämbetet övertagit rollen. 
Lars Haikolas signatur
Lars Haikola
Universitetskansler
Bookmark and Share
Senast uppdaterad: 2012-10-02
Kontaktperson: Lars Haikola, e-post enligt fornamn.efternamn@hsv.se