Skriv ut
2011-11-14
Kritisk färdighet och bred bildning får inte förminskas
Den kritiska och kreativa högskoleutbildningen utgör basen för framtidens samhälle. Det är viktigt att detta inte hamnar i skymundan när kompetensförsörjningen — en de största utmaningarna i dag — sätts i fokus.
Lissabonagendan ersattes förra året av Europa 2020. Av de fem mål som uppställs är två relevanta för högskolesektorn. Mål två säger att 3 procent av EU:s BNP ska investeras i FoU och mål fyra säger bland annat att minst 40 procent av den yngre generationen (30 — 34-åringar) ska ha avslutad högre utbildning. I planen ingår att varje land också ska uppställa nationella mål. Beträffande mål två så har Sverige lagt ambitionen på den högre nivån 4 procent, medan mål fyra uttrycker en måttlig ambition om 40 — 45 procent högskoleutbildade år 2020.
Det är uppenbart att den Europeiska Kommissionen har mycket hög tilltro till högskolesektorns förmåga att lösa samhällsproblem inom sysselsättning, miljö och fattigdom, och att göra Europa till den mest livskraftiga regionen. För att kunna uppnå de högt ställda kraven avser man också att höja anslaget till utbildning med 73 procent (!) och till forskning med drygt 40 procent. Högskolevärlden måste känna stolthet över detta förtroende som kan ses som en modern fortsättning på upplysningstidens tilltro till människan och kunskapen.
Men, det är väl känt att utbildning egentligen inte är en gemenskapsfråga i EU. När nu EU och alla länder multilateralt visar detta seriösa intresse för utbildning sker det under rubriken tillväxt och sysselsättning. I England sorterar högre utbildning numera under Department for Business, Innovation and Skills. Tendensen att insortera högre utbildning under "Business" och sysselsättning kan förklara den starka betoning på anställningsbarhet, entreprenörskap och nytta och som idag vidlåder högskoledebatten i Europa.
Självklart ska utbildning vara nyttig — för individen och för samhället. Yrkesutbildning är högskolans äldsta uppgift och kompetensförsörjningen är idag en av de största utmaningarna. Men högskolans uppdrag är bredare än så. Den högre utbildningen ska göra studenterna till kloka, bildade och aktiva medborgare som kritiskt kan analysera mänskliga och samhälleliga fenomen. Den kritiska och kreativa högskoleutbildningen utgör basen för framtidens samhälle. Detta är en vital uppgift — inskriven i Svea Rikes Lag. Att högre utbildning fått så stort förtroende inom alla politikområden får inte medföra att den kritiska färdigheten och det bredare bildningsperspektivet i högre utbildning förminskas.
Utöver Europa 2020-strategin har flera andra deklarationer från EU behandlat utbildning och forskning. Ett sådant dokument är Stöd till tillväxt och sysselsättning — en agenda för modernisering av Europas system för högre utbildning, 20 september 2011. Här sägs att systemet för högre utbildning i Europa behöver moderniseras genom att: "öka antalet utexaminerade från högskolorna på alla nivåer, göra högskolornas utveckling av humankapital bättre och mer relevant, inrätta slagkraftiga mekanismer för styrelseformer och finansiering för att stödja spetskunskap samt stärka kunskapstriangeln mellan utbildning, forskning och näringsliv." Därtill understryks vikten av ökad mobilitet och internationalisering.
Höjning med 73 procent
Det är uppenbart att den Europeiska Kommissionen har mycket hög tilltro till högskolesektorns förmåga att lösa samhällsproblem inom sysselsättning, miljö och fattigdom, och att göra Europa till den mest livskraftiga regionen. För att kunna uppnå de högt ställda kraven avser man också att höja anslaget till utbildning med 73 procent (!) och till forskning med drygt 40 procent. Högskolevärlden måste känna stolthet över detta förtroende som kan ses som en modern fortsättning på upplysningstidens tilltro till människan och kunskapen.
Under rubriken tillväxt och sysselsättning
Men, det är väl känt att utbildning egentligen inte är en gemenskapsfråga i EU. När nu EU och alla länder multilateralt visar detta seriösa intresse för utbildning sker det under rubriken tillväxt och sysselsättning. I England sorterar högre utbildning numera under Department for Business, Innovation and Skills. Tendensen att insortera högre utbildning under "Business" och sysselsättning kan förklara den starka betoning på anställningsbarhet, entreprenörskap och nytta och som idag vidlåder högskoledebatten i Europa.
Kompetensförsörjning stor utmaning
Självklart ska utbildning vara nyttig — för individen och för samhället. Yrkesutbildning är högskolans äldsta uppgift och kompetensförsörjningen är idag en av de största utmaningarna. Men högskolans uppdrag är bredare än så. Den högre utbildningen ska göra studenterna till kloka, bildade och aktiva medborgare som kritiskt kan analysera mänskliga och samhälleliga fenomen. Den kritiska och kreativa högskoleutbildningen utgör basen för framtidens samhälle. Detta är en vital uppgift — inskriven i Svea Rikes Lag. Att högre utbildning fått så stort förtroende inom alla politikområden får inte medföra att den kritiska färdigheten och det bredare bildningsperspektivet i högre utbildning förminskas.
Lars Haikola
Universitetskansler
Universitetskansler
Senast uppdaterad: 2011-11-14
Kontaktperson: , e-post enligt fornamn.efternamn@hsv.se
Kontaktperson: , e-post enligt fornamn.efternamn@hsv.se
Högskoleverket Besöksadress: Luntmakargatan 13 Box 7851, 103 99 Stockholm
Telefon: 08-563 085 00 Fax: 08-563 085 50 E-post: Se kontaktinformation » .
Telefon: 08-563 085 00 Fax: 08-563 085 50 E-post: Se kontaktinformation » .
