Skriv ut
Fler och nya uppgifter för Högskoleverket
- kartlägga hur lärosätena arbetar med utbildningens arbetsmarknadsanknytning,
- följa upp effektiviteten i högskolans resursutnyttjande och att utveckla metoder för att med fler mått än statistik mäta effektivitets- och produktionsutveckling och
- tillsammans med universitet och högskolor utveckla uppföljningen av kursklassificering så att den blir mer rättvisande.
Detta innebär fler och nya uppgifter för Högskoleverket som kräver metodutveckling och att nya kompetenser utvecklas.
Samtidigt understryker man åter vikten av att kvalitetsutvärderingar utgör en vital del av styrsystemet i högre utbildning. Paradoxalt nog minskas samtidigt de ekonomiska ramarna för Högskoleverket med två miljoner kronor.
Högskolan mer efterfrågad än någonsin
I budgetpropositionen konstaterar regeringen att högskolan är större, rikare och mer efterfrågad än någonsin. Det är viktigt att notera att den dimensionering högskolan har idag är en rimlig nivå. I Sverige högskoleutbildas 43 procent av en årskull. Det är en hög, men inte remarkabelt hög, andel. EU-kommissionen har i den reformstrategi som presenterades nästan samtidigt, Europe 2020, uppställt som mål att 40 procent av den yngre befolkningen ska ha en högskoleexamen år 2020.
Samtidigt uttrycker regeringen oro över de närmaste årens utveckling när ungdomskullarna blir mindre. Oron kan fokuseras till lärosäten som är starkt beroende av tredjelandsstudenter, distansstudenter och "examenstillståndskänsliga" utbildningar som, om de är alltför dominanta vid ett lärosäte, kan betyda att lärosätet står och faller med dem.
Omflyttningar av medel
I budgetpropositionen genomförs stora omflyttningar av medel mellan lärosäten delvis som en följd av Högskoleverkets utvärderingar. Man flyttar också medel från utbildningar där studenterna inte uppvisar någon aktivitet överhuvudtaget. Resurser avsätts istället som satsningar på höjd "studentpeng" till humaniora och samhällsvetenskap och på nya utbildningsplatser inom till exempel civilingenjörs- och läkarutbildning. Sammantaget ska samma mängd utbildningsresurser utnyttjas på ett effektivare sätt och med en annan balans mellan utbildningarna.
Förändringarna är inte neutrala gentemot lärosätena. Därför är en av rubrikerna i budgetpropositionen belysande. Den lyder Samarbeten och samgåenden. I högskolesektorn bör vi nu planera för ett nytt högskolelandskap — ett som karakteriseras av färre, större och starkare lärosäten. Detta är ett omfattande och grannlaga arbete som kräver noggrann analys av styrkor och svagheter. Dessutom krävs uthållighet och modiga ledare.
Universitetskansler
Kontaktperson: Lars Haikola, e-post enligt fornamn.efternamn@hsv.se
Telefon: 08-563 085 00 Fax: 08-563 085 50 E-post: Se kontaktinformation » .
