Startsida Högskoleverket

 
 
2011-12-15
Överrubrik

Farhågorna inför avgiftsreformen har besannats

Sverige behöver studenter också från länder utanför EES och arbetet med att rekrytera studenter från dessa länder måste intensifieras. Det skriver Lars Haikola, apropå en nyutkommen  rapport från Högskoleverket, i årets sista nummer av Nyheter & Debatt.
Vid halvårsskiftet infördes avgifter i svensk högskola för studenter från icke EES-länder och Schweiz. Högskoleverket har undersökt vilka effekter reformen medfört genom att tillsammans med Verket för högskoleservice inhämta lärosätenas erfarenheter. I rapporten Avgiftsreformen — lärosätenas första erfarenheter (rapport 2011:17 R) redovisas en del överraskande resultat.
 
Att reformen har medfört ett stort merarbete för lärosätena kommer dock inte som någon överraskning. Lärosätena har utarbetat många nya rutiner. Avgiftsfrågan har också medfört att även de lärosäten som tidigare inte haft många internationella studenter insett behovet av att arbeta med internationalisering.  

Oväntade effekter


Men flera lärosäten uppger att det också uppstått oväntade effekter av reformen. Framförallt har utgångspunkten att alla sökande är avgiftsskyldiga redan vid anmälan inneburit en stor arbetsbelastning för lärosätena. Man har också beklagat att alla kurser - även de som ges på svenska - måste prissättas. Lärosätena tycks också ha förändrat sitt arbetssätt när det gäller stöd till studenter, till exempel genom insatser om bostäder och genom att utveckla mottagande och introduktion. Många lärosäten har utvecklat sitt arbetssätt när det gäller utbytesavtal, framför allt avseende hur balans i utbytena ska upprätthållas. Att organisera internationella studenter inom ramen för uppdragsutbildning har också prövats som en möjlighet.
 

Bara en tiondel


Drygt 4 600 avgiftsskyldiga studenter antogs hösten 2011. Men av dem var det bara knappt 1 350 som faktiskt började studera, alltså bara 29 procent!
 
Andelen inresande nybörjarstudenter som inte kommer från EES eller Schweiz utgör nu bara en tiondel av alla inresande nybörjarstudenter; tidigare utgjorde de en tredjedel. Som tidigare finns den absoluta merparten av studenterna — över tusen - på avancerad nivå. Dessutom fanns det nästan 100 antagna som hade betalat studieavgift, men ändå inte påbörjat studier vid något lärosäte! Det vanligaste skälet till det var problem med uppehållstillstånd — ett sedan länge känt problem som dock inte sammanhänger med avgifter.

Tackade nej till stipendier


Lärosätena uppger att 569 av de 1 348 registrerade  studenterna har någon form av svenskt stipendium, dvs. drygt 40 procent. Men 30 procent av dem som erbjöds stipendium tackade nej, mest på grund av de höga levnadsomkostnaderna i Sverige. De lärosäten som inte erbjöd stipendium för hela studieavgiften hade särskilt många som tackade nej.
 
Farhågorna beträffande införande av studieavgifter har besannats. Ju längre man går i utbildningskedjan, desto fler internationella studenter försvinner. Det är uppenbart att arbetet med att rekrytera studenter från icke EES-länder måste intensifieras.

Stipendiesystemet måste kraftigt förstärkas och utformas så att det täcker hela studieavgiften. Problemen med bostadsgaranti måste undanröjas och informationen om att leva och studera i Sverige måste bli bättre. Sverige behöver studenter också från länder utanför EES!

Lars Haikolas signatur
Bookmark and Share
Senast uppdaterad: 2011-12-15
Kontaktperson: , e-post enligt fornamn.efternamn@hsv.se
Högskoleverket  Besöksadress: Luntmakargatan 13  Box 7851, 103 99 Stockholm
Telefon: 08-563 085 00  Fax: 08-563 085 50  E-post: Se kontaktinformation » .