Antagningssystemet är ohållbart

Högskoleverkets uppföljning visar emellertid att det ofta krävts lägre betygssnitt för att bli antagen från kompletteringsgruppen än från den ordinarie direktgruppen. Antagningen till fem vanliga yrkesutbildningar har granskats och i många fall har det varit enklare att komma in via kompletteringsgruppen. Det lönar sig alltså att komplettera sina betyg — något som skulle motverkas genom de nya reglerna. En förklaring är att färre har kompletterat sina betyg än vad man tidigare trott och att förhållandevis många i kompletteringsgruppen haft svaga meriter. Ett ytterligare problem med antagningsreglerna är att sökande med utländska toppbetyg har missgynnats, men här har regeringen redan aviserat ändringar från 2012.

De nya antagningsreglerna innebär också att sökande får tillgodoräkna sig meritpoäng som kan höja betygssnittet. Meritpoäng får man genom att välja vissa gymnasiekurser, i främst matematik, engelska och moderna språk. Principen för urvalet till högskolan är att de mest studielämpliga ska antas i första hand, men meritpoängen sätter denna princip ur spel. Studier visar att VG och MVG är viktigast för goda resultat i högskolan, men det räcker med betyget G för att få meritpoäng. Ur högskolans synvinkel utgör meritpoängen ingen förbättring då de snedvrider urvalet till högskolan eftersom de gör att ett godkänt betyg väger så tungt.

Ett sammanfattande intryck från rapporten är att antagningssystemet nu är så lappat och lagat att det inte tillfredsställer tre grundläggande krav på ett antagningssystem: att det är transparent, långsiktigt och upplevs som rättvist. Det blir de närmaste åren ännu fler justeringar i antagningsreglerna, bland annat utifrån en ny gymnasieskola och ett nytt högskoleprov.

Antagning och urval berör högskolans kärna — vem är det vi vill gynna vid inträde i högskolan? Vilka studenter vill vi ha? Detta är en vital utbildningsideologisk fråga! Samtidigt är det en komplex teknisk/administrativ fråga. Det är också en fråga som berör hela utbildningssystemet. Framför allt påverkas gymnasieskolan starkt av antagningskraven till högskolan. Alla dessa rättmätiga intressen måste beaktas och ändringar medför ett omfattande arbete. Men det är nu dags att göra en fullständig översyn av antagningssystemet!