Studenterna

är

högskolan

Nyligen publicerade Studentliv statistik över andelen studenter som valt att bli kårmedlemmar sedan det blev frivilligt. Det är slående hur kraftiga skillnader som uppstått — alltifrån 9 till 100 procent medlemskap redovisas för de nya kårerna. De kårer som fått mer än 90 procent medlemmar måste verkligen gratuleras! Små studentkårer inom professionsutbildningar har uppenbarligen lättare att rekrytera medlemmar, men i övrigt är det svårt hitta förklaringar till den stora spännvidden. Här krävs ytterligare analys av vad kårerna erbjuder inom medlemskapet, högskolornas bidragsnivå, storlek på kårerna, andel distansstudenter, etc. De kårer som har låg anslutningsgrad måste öka antalet medlemmar och få stöd av sina lärosäten i detta arbete. Minst 50 procent av lärosätets studenter är nödvändigt för att studenterna ska bli en trovärdig part i utbildningsbevakningen.

I England pågår demonstrationer på grund av kraftigt höjda avgifter till högre utbildning. Ordföranden i The National Union of Students, Aaron Porter, varnar för "a consumer revolution in higher education".  Han kräver också en ny starkare roll för Quality Assurance Agency — den myndighet som delvis fyller samma funktion som Högskoleverket. Han blir påhejad av myndighetens förre chef — Peter Williams — som säger "Now that education, and higher education in particular, has been turned into part of the retail sector, it is natural that students will see themselves as nothing more than shoppers".

Sverige är långt från den brittiska situationen men nästa år införs avgifter för en liten grupp studenter för första gången i svensk högskola. Avgifter — även i liten omfattning — medför en annan rollfördelning.

Det är angeläget att studenter också i framtiden är med och bygger upp vad vi menar med universitet och högskola. Med de nya förutsättningarna måste en diskussion om studentens relation till lärosätet tas på allvar.