Skriv ut
2010-03-10
Ny arbetsmarknad kommer att förändra doktorandutbildningen
I början av mars deltog jag i konferensen "Doctoral degrees beyond 2010: Training talented researchers for society". Konferensen baserades på en rapport med samma namn, handlade om den framtida doktorandutbildningen i Europa och arrangerades av League of European Research Universities (LERU). Temat var de nya doktorernas användbarhet på arbetsmarknaden.
Idag går mindre än hälften av de nya doktorerna vidare till en akademisk karriär. Den akademiska forskningens omfattning ökar men akademisk forskning som arbetsmarknad är inte alls lika dynamisk som arbetsmarknaden utanför universiteten. Det innebär att i framtiden kommer de nya doktorernas arbetsmarknad i ännu högre grad än nu att domineras av andra arbetsgivare än universiteten.
Vi som var med på konferensen var överens om att doktorandutbildningen skapar unikt självständiga, självgående och analytiska problemlösare. Egenskaper som självklart är attraktiva för många arbetsgivare med verksamhet som kräver kvalificerat utvecklings- och analysarbete. Vi var också överens om att dialogen mellan universiteten och den icke akademiska arbetsmarknaden måste bli bättre. Men åsikterna gick isär om vilka resultat dialogen skulle åstadkomma.
Ungefär hälften av oss ansåg att doktorandutbildningen måste behålla sin nuvarande inriktning och innehåll; det vill säga att om inte tillräcklig tid och tillräckligt fokus läggs på avhandlingsarbetet och dess originalitet så förlorar utbildningen sin unika karaktär. Dialogen med arbetsmarknaden måste syfta till att informera om, och skapa förståelse för, att en doktorandutbildning — trots att den egentligen är ägnad till en akademisk karriär — också lämpar sig utmärkt för icke akademiska karriärer. Karriärer som ställer höga krav på en egen drivkraft och förmåga att tackla problem som inte har ett facit.
I panelen satt en relativt ny doktor från Leuven som berättar om sina erfarenheter från industrin. Han menade att en doktorandutbildning med inslag av ledarskap och entreprenörskap skulle ha hjälpt honom i hans industriella karriär. Alla i panelen var överens om sanningshalten i detta och man var också eniga om att många doktorander önskar sig dessa inslag i utbildningen. Åsikterna gick dock isär om hur det ska göras; ska det finnas i studieplanerna eller är det doktorandernas eget ansvar att skaffa sig den här breddningen.
Mötet avslutades med den klassiska diskussionen om huruvida en doktorandutbildning ska vara djup eller bred. Ska den tekniska doktorn vara vetenskapsman eller superingenjör? En självsäker industriman i panelen uttryckte åsikten att framtidens doktorer i industrin förväntas vara internationella, interdisciplinära och intersektoriella.
En sak är säker — den "nya" arbetsmarknaden för doktorer kommer att förändra doktorandutbildningen!
Attraktiva egenskaper
Vi som var med på konferensen var överens om att doktorandutbildningen skapar unikt självständiga, självgående och analytiska problemlösare. Egenskaper som självklart är attraktiva för många arbetsgivare med verksamhet som kräver kvalificerat utvecklings- och analysarbete. Vi var också överens om att dialogen mellan universiteten och den icke akademiska arbetsmarknaden måste bli bättre. Men åsikterna gick isär om vilka resultat dialogen skulle åstadkomma.
Ungefär hälften av oss ansåg att doktorandutbildningen måste behålla sin nuvarande inriktning och innehåll; det vill säga att om inte tillräcklig tid och tillräckligt fokus läggs på avhandlingsarbetet och dess originalitet så förlorar utbildningen sin unika karaktär. Dialogen med arbetsmarknaden måste syfta till att informera om, och skapa förståelse för, att en doktorandutbildning — trots att den egentligen är ägnad till en akademisk karriär — också lämpar sig utmärkt för icke akademiska karriärer. Karriärer som ställer höga krav på en egen drivkraft och förmåga att tackla problem som inte har ett facit.
Den andra hälften av oss, där jag själv ingick, ansåg att dialogen måste ge de icke akademiska arbetsgivarna möjlighet att diskutera förändringar i doktorandutbildningen, förändringar som kan göra de nya doktorerna ännu mer användbara.
Kunskaper i ledarskap och entreprenörskap behövs
I panelen satt en relativt ny doktor från Leuven som berättar om sina erfarenheter från industrin. Han menade att en doktorandutbildning med inslag av ledarskap och entreprenörskap skulle ha hjälpt honom i hans industriella karriär. Alla i panelen var överens om sanningshalten i detta och man var också eniga om att många doktorander önskar sig dessa inslag i utbildningen. Åsikterna gick dock isär om hur det ska göras; ska det finnas i studieplanerna eller är det doktorandernas eget ansvar att skaffa sig den här breddningen.
Mötet avslutades med den klassiska diskussionen om huruvida en doktorandutbildning ska vara djup eller bred. Ska den tekniska doktorn vara vetenskapsman eller superingenjör? En självsäker industriman i panelen uttryckte åsikten att framtidens doktorer i industrin förväntas vara internationella, interdisciplinära och intersektoriella.
En sak är säker — den "nya" arbetsmarknaden för doktorer kommer att förändra doktorandutbildningen!
Anders Flodström
Universitetskansler
Universitetskansler
Senast uppdaterad: 2010-03-23
Kontaktperson: , e-post enligt fornamn.efternamn@hsv.se
Kontaktperson: , e-post enligt fornamn.efternamn@hsv.se
Högskoleverket Besöksadress: Luntmakargatan 13 Box 7851, 103 99 Stockholm
Telefon: 08-563 085 00 Fax: 08-563 085 50 E-post: Se kontaktinformation » .
Telefon: 08-563 085 00 Fax: 08-563 085 50 E-post: Se kontaktinformation » .
