Ministerstyre!

"Regeringen kan bestämma vilken färg ni ska ha på väggarna på Högskoleverket!" Sagt av en tjänsteman vid Utbildningsdepartementet under ett möte när Högskoleverkets förslag till nytt kvalitetssystem diskuterades. Skämt? Allvar? Är detta en bild av den politiska makten i dag? Ja, utan tvivel! I dag framför allianspolitiker att ministerstyre bör införas. Att detta redan är på god väg syns tydligt i en rad beslut som fattats inom flera områden. Som svensk, akademiker och avgående chef för Högskoleverket, en expertmyndighet inom högre utbildning, anser jag att alla medborgare kan bidra till Sveriges utveckling inom alla områden, även mellan de politiska valen. Jag tror inte att någon som väljs till riksdagen eller som blir minister ges intellektuella krafter och visdom, som gör att man utan dialog med myndigheter och andra kan driva en politisk vision och på så sätt främja utvecklingen. För detta krävs en dialog som bygger på respekt för kunskap och kunnande.

Sverige måste följa, delta i och leda utvecklingen av kunskapssamhället i Europa och globalt. För detta behövs ett kvalitetssystem som både granskar och driver utveckling. För detta behövs också ett gemensamt språk. Sveriges utbildningsministrar har tillsammans med ett fyrtiotal andra europeiska utbildningsministrar undertecknat en rad kommunikéer inom ramen för Bolognaprocessen. I det språk som används är lärandemål och studentcentrerat lärande viktiga begrepp. Utbildningarna ska resultera i att studenterna förvärvar kompetenser — inte bara "vetande". Kompetenser som kan användas på arbetsmarknaden och i livet i stort. Detta uppnås genom tydliga lärandemål, relevanta examinationsformer och genom att se studenten som aktiv i sitt eget lärande.

Den 15 september lämnade Högskoleverket ett förslag på nytt kvalitetssystem till regeringen. Det var förankrat hos universitet och högskolor, studenter och arbetsmarknad — en närmast unik situation. Ett system som har rönt både nationellt och internationellt intresse. Förslaget bygger på lärandemål och läranderesultat. Allt med koppling till högskoleförordningens examensmål som i sin tur utgår från de europeiska examensbeskrivningarna, de så kallade Dublin Descriptors. Kopplingen mellan lärandemål och kvalitetssäkring utvecklas nu på den europeiska arenan. Sverige kunde tillsammans med Nederländerna ha varit först på plan i denna utveckling. Den 15 september började regeringen genom departementets ledning att kritisera förslaget. Det ansågs dåligt, grunt och ofullständigt. Men inte ett ord om vad som var dåligt, grunt och ofullständigt har kommunicerats till mig och Högskoleverket, varken direkt, muntligt eller skriftligt. Kampanjen mot förslaget har varit ministerstyrd. Den har varit nedbrytande för sektorn, för studenterna och för Högskoleverket. Sannerligen en resa som kan sägas vara en lång dags färd mot natt.

Utvecklingen till friare eller mindre reglerade universitet och högskolor är en tydlig europeisk utveckling. Det är nu lika nödvändigt att granska kunskapens infrastruktur som att vi, oberoende och sakbaserat, granskar den finansiella infrastrukturen och miljöns infrastruktur. Detta är nödvändigt för våra barns och barnbarns framtida livskvalitet. Men regeringen vill inte granska utbildningarna. Den anser att detta inskränker på de avreglerade universiteten och högskolornas handlingsfrihet. Istället ska granskningar av studenternas självständiga arbeten, en mycket liten del av en lång utbildning, utgöra huvudparten av det kommande kvalitetsutvärderingssystemet.

I praktiken kommer det att vara studenternas och inte utbildningarnas kvalitet som granskas. Svensk högre utbildning bör utvärderas med hjälp av ett kvalitetsutvärderingssystem som är förenligt med de europeiska kraven och som driver utvecklingen och ger incitament för utbildningarnas ständiga förnyelse. Högskoleverket har tagit fram ett förslag till ett sådant system. Vilket är hotet mot lärosätenas autonomi och den akademiska friheten? Ett tufft kvalitetssystem framtaget i samråd med lärosäten och studenter och baserat på kunskap? Eller ministrar som bestämmer vilken färg myndigheterna ska ha på väggarna?

Anders Flodström
Avgående universitetskansler