Studien ska ge en bättre lärarutbildning

Detta är det enda citat i artikeln som är hämtat från något som Högskoleverket har skrivit och som vi står bakom. Övriga citat om "svidande kritik" och "var fjärde examinerad lärare borde ha blivit underkänd" är hämtade från Dagens Nyheters rubrik och ingress.

Kallós ondgör sig över att underlaget i studien av examinationsfor-mer enligt hans uppfattning är bristfälligt. Han pekar bland annat på att endast en utbildningsort för respektive utbildning har valts ut och att endast ett fåtal lärare och studenter har intervjuats på varje utbildning.

Till det kan sägas att om man vill veta hur vanliga olika examinationsformer är - exempelvis hur ofta man har hemtentamen och om man examineras enskilt eller i grupp - så förändras den bilden inte nämnvärt av att man tillfrågar fler. Eftersom det rör sig om faktauppgifter skulle det egentligen räcka med att fråga en enda initierad person.

Ingen - inte ens Kallós - har heller ifrågasatt våra resultat och påstått att de skillnader som vi beskriver mellan lärarutbildning och läkar- civilingenjörs- och psykologutbildning inte finns. Att det sedan kan se något olika ut mellan olika utbildningsorter är en annan sak.

Inte heller när det gäller studien av forskningsanknytning riktas nå-gon egentlig kritik mot studien som sådan. I stället ondgör sig Kallós över att en av författarna inte reflekterat över att han själv kan ha bidragit till att situationen är så illa som den är. För övrigt: hela Kallós resonemang om lärarutbildningens mångvetenskapliga grund ter sig lika självklar för oss som för Kallós.

Hur var det då med examensarbetet - borde var fjärde student ha blivit underkänd? Nej, det är inte något som vi påstår, vare sig i vår debattartikel eller i den studie som vi genomfört inom detta område. Vad vi har sagt är att "var tredje uppsats som blivit godkänd bedöms vara tveksam". Till kategorin "tveksam" har vi då fört uppsatser som antingen bedömts som underkända eller med tvekan godkända.

Eftersom olika bedömare kan ha olika uppfattningar om samma uppsats går det inte att dra några kategoriska slutsatser om hur många som borde ha varit underkända. Av rapporten framgår att det är knappt 10 procent av uppsatserna som av någon bedömare fått omdömet underkänd, och färre än två procent som av samtliga bedömare fått den bedömningen. Men att drygt 30 procent av uppsatserna bedöms som underkända eller med tvekan godkända är väl illa nog. Vi tycker att det med råge ger fog för vårt påstående att examensarbetena "inte alltid håller måttet".

Slutligen anklagar Daniel Kallós oss för att bedriva "krypskytte" mot lärarutbildningen, och han har svårt att förstå motiven bakom detta. Det gör oss något förnärmade. En helsida på DN Debatt kan väl knappast kallas krypskytte. Och motivet är mycket enkelt: Vi är oerhört angelägna om att lärarutbildningen i Sverige ska bli så bra som möjligt.

Med erfarenheterna från den skarpa kritik som vi riktade mot vårdutbildningarna för tio år sedan - och den positiva utveckling som det ledde till - är vi också övertygade om att en kritiskt och konstruktiv debatt om lärarutbildningen kommer att påskynda en positiv utveckling även där.

Sigbrit Franke
universitetskansler
Clas-Uno Frykholm
chef Högskoleverkets utvärderingsavdelning

P.S. Några jämförelser mellan olika utbildningsorter har inte gjorts i dessa studier. Samtliga lärarutbildningar kommer emellertid att utvär-deras under 2007. Då får vi veta om och hur lärarutbildningen i Umeå skiljer sig från andra lärarutbildningar i Sverige. D.S.

Alll debattartiklar (på Västerbotten-Kurirens webbplats):

• Högskoleverkets kritik är mager men ändå beskäftig (8/12)
• Studien ska ge en bättre lärarutbildning (7/12, artikeln ovan)
• Orimligt om lärarutbildning (30/11)