www.hsv.se

Jag välkomnar en debatt om hur lärarutbildningen kan förbättras

Högskoleverket
2006-12-12
Lärarförbundets vetenskapliga råd har i ett öppet brev framfört kritik mot att jag tagit initiativ till en debattartikel om kvaliteten i lärarutbildningen som publicerades i Dagens Nyheter den 28 november, samma dag som rapporterna släpptes. De menar att det strider mot god publiceringssed att de som är ansvariga för utbildningen inte i förväg fått möjlighet att granska och kommentera det som ligger till grund för kritiken.

När de nu har haft möjlighet att granska rapporterna finner de "en stor brist på överensstämmelse mellan de tre rapporterna och de slutsatser som dras". Som stöd för detta citeras Dagens Nyheters rubrik om att "var fjärde examinerad lärare borde ha blivit underkänd". Upplysningsvis kan nämnas att den rubriken inte är hämtad från vare sig artikeln, pressmeddelandet eller någon av de tre rapporterna. Det är således inte något som jag, Högskoleverket eller någon av de tre forskarna har uttryckt.

För att ytterligare misstänkliggöra innehållet i debattartikeln sägs att Högskoleverket "utifrån en ytterst begränsad studie om examinationer på ett lärosäte drar vittgående slutsatser rörande all lärarutbildning i landet".

Det som inte sägs är att studien om forskningsanknytning baseras på en omfattande datainsamling från fyra olika lärosäten, där uppgifter om samtliga lärares kompetens, utrymme för egen forskning och hur stor del av undervisningen som sköts av disputerade respektive odisputerade lärare samlats in. Dessutom besökte forskarna samtliga lärosäten, och ett relativt stort antal intervjuer med lärare och studerande genomfördes. Resultaten stämdes sedan av med ett tjugotal utbildningsansvariga i en hearing.

I det öppna brevet sägs inte heller att studien om examensarbeten baseras på ett relativt stort antal insamlade examensarbeten (116 stycken) från åtta olika lärosäten, valda så att de ska ge en god spridning både geografiskt och storleksmässigt. Dessa har bedömts av 14 sakkunniga professorer och universitetslektorer.

Jag menar att detta ger en relativt stabil grund att stå på, åtminstone när det gäller två av de tre studierna. Val av metod i den tredje studien - där olika examinationsformer och enskilda prov analyserades mycket ingående - gjorde det inte möjligt med ett större urval, vilket naturligtvis hade varit önskvärt.

Noteras bör också att debattartikeln är undertecknad av de professorer som genomfört studierna, samtliga välrenommerade inom sina respektive områden. Även om de i sina rapporter är mycket försiktiga när det gäller generaliseringar, så indikerar det att de ändå tycker att artikeln ger en rimlig bild av resultaten.

Med glädje noterar jag att Lärarförbundets vetenskapliga råd välkomnar en nyanserad och saklig diskussion om lärarutbildningens kvalitet. Det gör även jag, men till skillnad från brevskrivarna menar jag att de tre studierna utgör ett utmärk underlag för en sådan debatt. Var och en av rapporterna innehåller en rad kritiska iakttagelser kring tre för lärarutbildningen centrala frågor. De innehåller också en rad kloka tankar om vad som kan och bör göras för att förbättra lärarutbildningen.

Jag vet att mycket är på gång, inte minst som ett resultat av Högskoleverkets tidigare utvärdering. Jag vet också att man kommit olika långt, men jag tror att alla lärosäten har något att lära av dessa studier. Jag uppmanar därför alla - studenter, lärare, ansvariga administratörer, fackliga organisationer och den intresserade allmänheten - att läsa dessa rapporter, gärna kritiskt, och delta i den verkligt intressanta debatten: den om hur lärarutbildningen kan förbättras. Samtliga rapporter finns tillgängliga nedan.
 
Sigbrit Franke                                               
Universitetskansler

Läs det öppna brevet från Lärarförbundets vetenskapliga råd
Läs debattartikeln i Dagens Nyheter

Rapporter

Senast uppdaterad: 2008-11-05
Kontaktperson: , e-post enligt fornamn.efternamn@hsv.se