Åtta av tio får arbete direkt

Det finns cirka 200 000 invandrare i Sverige med akademisk utbildning från hemlandet. Bland dessa finns cirka 35 000 ingenjörer, 20 000 med annan naturvetenskaplig utbildning och mer än 35 000 med utbildning inom vård och omsorg. Det rör sig alltså om stora grupper med utbildning inom områden av stor betydelse för Sverige. Dessutom har cirka 40 000 eftergymnasial utbildning inom samhällsvetenskap, ekonomi och juridik.

Högre utbildning leder normalt till bättre chanser på arbetsmarknaden. Därför är det häpnadsväckande att mindre än 40 procent av de invandrade akademikerna har arbeten som svarar mot deras utbildning.

De akademiskt utbildade invandrarna är studievana och ofta starkt motiverade både för vidare studier och arbete. De kan med förhållandevis enkla medel ges möjligheter till snabb integration i det svenska samhället. Trots detta hänvisas många till långa och tidskrävande omvägar innan de får möjlighet att pröva ett arbete eller fortsätta sina studier.

Förutom att det är nationalekonomiskt lättsinne att inte ta till vara den kompetens som finns i landet leder det till personliga problem. Många - alltför många - hamnar i återkommande åtgärder som inte leder någonstans utan som i förlängningen bara innebär sysslolöshet, väntan och ibland hopplöshet.

I en artikel på DN Debatt 16/3 skriver fyra verkschefer att nyanlända invandrare har lättast att ta sig in på den svenska arbetsmarknaden: "Var tredje flykting har jobb efter tre år." Det är bra, men det är inte tillräckligt bra.

Vi vill därför föra fram ett antal förslag som kan genomföras relativt snabbt och som tillsammans skulle bidra till en betydligt bättre integration av de invandrade akademikerna.

Alla som kommer till Sverige med avsikten att stanna borde redan vid gränsen ställas inför två frågor: Vilken utbildning har du? Och: Hur vill du använda din utbildning i Sverige? Dessa frågor ställs inte tillräckligt tidigt i dag och - framför allt - svaren används inte som det kraftfulla instrument de skulle kunna vara som grund för den individuella integrationsplanen.

Det är ett rimligt krav att Migrationsverket och Integrationsverket samverkar till att kompetens kartläggs och att de personer som kommer till Sverige omedelbart får den vägledning de behöver för att snabbt få fotfäste i det nya landet.

I morgon presenterar Högskoleverket en undersökning som visar att kompletteringsutbildningar är en effektiv väg in på arbetsmarknaden för invandrade akademiker. De är ofta nödvändiga för att personer med utländsk utbildning ska kunna anpassa sina kunskaper till svenska förhållanden. Undersökningen visar att hela 84 procent av studenterna får jobb direkt efter avslutad kompletteringsutbildning. Men det krävs ökade möjligheter till kompletteringsutbildning för att integrationen av högutbildade ska bli effektiv. I dag finns det främst kompletteringsutbildningar för bristyrken - läkare, sjuksköterskor, lärare och tekniker. För att gå en sådan utbildning måste man vara arbetssökande.

Nu finns det visserligen ett förslag från näringsdepartementet att definitionen av bristyrken ska vidgas och att även personer med anställning ska kunna söka till kompletteringsutbildningar. Det är bra förslag, men vi vill gå ännu längre. Det borde finnas kompletteringsutbildningar inom alla yrkesområden som kräver akademisk bakgrund.

Den som vill få sin utländska utbildning värderad har rätt till en såväl rättvis som rättssäker bedömning. Den sökande har också rätt att få ett utlåtande inom rimlig tid. Här finns akilleshälen i tider av ökad invandring och flyktingmottagande.

I dag utförs värderingen av de utländska utbildningarna av en rad olika myndigheter. Principen är att varje fackmyndighet erkänner utländska utbildningar inom sina respektive fackområden: Socialstyrelsen inom vård och medicin, Luftfartsverket inom luftfart och så vidare. Högskoleverket värderar allmänna högre utbildningar som avslutats med en examen medan universitet och högskolor ansvarar för att tillgodoräkna oavslutade högskoleutbildningar. Det är inte konstigt att invandrade akademiker har svårt att hitta rätt i ett sådant brokigt system.

Vi föreslår att regeringen ser över organisationen för att bedöma utländska utbildningar. Organisationen måste bli enklare och tydligare. Ett alternativ är att en av myndigheterna är ingången för alla utbildningar. Omvägen via sfi (svenska för invandrare) och språkinlärning på lägre utbildningsnivåer måste slopas. Flera undersökningar har entydigt pekat på problemen med denna undervisning för gruppen utländska akademiker. Nivån är ofta alldeles för låg.

Det viktigaste är att ge högutbildade invandrare möjligheter att pröva sin kompetens i praktisk verksamhet - i arbete. Detta gäller på arbetsmarknaden i sin helhet och inte minst de offentliga arbetsgivarna som hittills inte visat sig som de mest aktiva när det gäller att engagera arbetskraft som utbildats utomlands.

Vad invandrare saknar, och som praktiskt taget varje svensk har, är ett nätverk av personer att referera till när de söker anställning och som kan ge stöd i andra sammanhang. Satsningar på provanställning, praktikarbete, handledning och mentorskap skulle kunna råda bot på detta. Dessa satsningar bör kunna ske parallellt med studier i svenska språket. Här är det viktigt att utveckla samarbetet mellan samhälls- och arbetslivets aktörer som företag, organisationer och myndigheter.

Det måste bli ett slut på meningslösa omvägar. Nu krävs det kraftfulla och snabba åtgärder för att tillvarata invandrarnas värdefulla kompetens. Hela frågan om de utländska akademikernas möjligheter i det svenska samhället måste ses som en särskild utmaning, inte bara för alla som arbetar med högre utbildning och forskning, utan för alla i samhället.

Sigbrit Franke , Universitetskansler, chef för Högskoleverket,

Björn Svedberg, Ordförande Högskoleverkets styrelse,

Ulf Öhlund, Avdelningschef Högskoleverket

Högskolverkets råd för näringsliv och samhälle: ANTONIA AX:SON JOHNSON, Styrelseordförande Axel Johnson AB, ANDERS NARVINGER, Vd Sveriges Verkstadsindustrier, JAN NYGREN, Direktör Saab, DANIEL SACHS, Företagare och fd vd Spray, CECILIA SCHELIN SEIDEGÅRD, Direktör Astra Zeneca ANITRA STEEN, Vd Systembolaget, LENA TORELL, Vd Ingenjörsvetenskapsakademin