

Sen undrar jag också vad som händer med de resurssvagare studenterna som vi, bl a tack vare den breddade rekryteringen, har lyckats locka till högre utbildning. Var finns de i detta sammanhang? Mycket fokus verkar, av dagens presentationer att döma, vara på att få inresande studenter och lärare någorlunda litterata i engelska. Men var är de svenska studenterna, och då inte minst de som inte är fullt så motiverade och studiebegåvade som de som klarar sig i alla undervisningssituationer oberoende av undervisningsspråk.
Det är nog viktigt att vi inte bara kastar oss in i en situation där allt som tänkas kan erbjuds på engelska, utan att vi stannar upp för att klargöra målet med undervisning på engelska för oss själva och för utomstående och sedan gradvis förflyttar oss mot det målet på en väg kantad av reflexion, utvärdering och forskning kring resultat och konsekvenser.
Sist, men inte minst, gläder det mig att vår universitetskansler tycks ha sansat sig i frågan om engelskan i Sverige och inte längre verkar förorda en total övergång från svenska till engelska, utan nöjer sig med att plädera för parallellspråkighet inom den högre utbildningen."
Göteborg den 25 november 2009
Liss Kerstin Sylvén
Enhetschef för Enheten för språk och litteratur vid Institutionen för Pedagogik och didaktik, Göteborgs universitet