Karin Apelgren
Pedagogisk utveckling av undervisning på engelska kräver systematiska satsningar — och samverkan
"Några tankar kring undervisning på engelska från en pedagogutvecklare...
Jag är glad att jag åkte på den här konferensen! Och jag måste säga att det är ganska sällan jag tycker att det varit så väl värt tiden att bevista den här typen av evenemang. Detta av främst tre orsaker:
Att många kurser inom den högre utbildningen ges på engelska och att därmed de flesta av våra studenter inom högskolan kommer att stöta på detta tror jag är ett faktum. Självklart finns det många utmaningar med detta, men om man ser det just som utmaningar så har vi en bra utgångspunkt för utveckling. Utifrån mitt perspektiv som före detta högskolelektor och numera pedagogisk utvecklare så är det självklart att detta handlar om pedagogiska/didaktiska frågor och att de är väl så viktiga som själva språkfrågorna.
Utifrån min erfarenhet och hur vi jobbar med pedagogiskt utvecklingsarbete vid Uppsala universitet så är många av de pedagogiska aspekter som lyftes under konferensen generellt viktiga frågor som en skicklig högskolelärare alltid har med sig och beaktar. Till exempel syftet med föreläsningar, vikten av studentaktiverande undervisningsformer, vikten av god undervisningsplanering, vikten av tydliga kursmål och en medvetenhet om studenternas situation och förutsättningar. En bra och genomtänkt hantering av dessa pedagogiska frågor leder en bättre undervisning för alla! Det jag menar är alltså att förutom internationaliseringsaspekterna så borde ett medvetet hanterande av de pedagogiska frågeställningar som uppkommer i samband med undervisning på engelska kunna leda till en för alla positiv pedagogisk utveckling av undervisningen på högskolan. Självklart är ju detta inte något som löser sig självt utan kräver systematiska satsningar på olika nivåer. Vi kan inte bara förvänta oss att lärarna ska fixa det här.
Utifrån mitt perspektiv som centralt placerad pedagogisk utvecklare vid ett större universitet så ser jag redan nu några saker som vi kan och bör göra gemensamt vid varje lärosäte:
Jag är glad att jag åkte på den här konferensen! Och jag måste säga att det är ganska sällan jag tycker att det varit så väl värt tiden att bevista den här typen av evenemang. Detta av främst tre orsaker:
- ovanligt många intressanta och väl framförda inslag,
- flera presentationer som fokuserade vad forskningen säger om olika konsekvenserna av undervisning på engelska, vilket åtminstone för mig innebär att flera saker som tidigare bara varit tyckanden faktiskt befästes eller kan vederläggas
- att många presentatörer och diskussioner betonade att det inte bara handlar om en språkfråga utan att det också är en pedagogisk fråga
Att många kurser inom den högre utbildningen ges på engelska och att därmed de flesta av våra studenter inom högskolan kommer att stöta på detta tror jag är ett faktum. Självklart finns det många utmaningar med detta, men om man ser det just som utmaningar så har vi en bra utgångspunkt för utveckling. Utifrån mitt perspektiv som före detta högskolelektor och numera pedagogisk utvecklare så är det självklart att detta handlar om pedagogiska/didaktiska frågor och att de är väl så viktiga som själva språkfrågorna.
Utifrån min erfarenhet och hur vi jobbar med pedagogiskt utvecklingsarbete vid Uppsala universitet så är många av de pedagogiska aspekter som lyftes under konferensen generellt viktiga frågor som en skicklig högskolelärare alltid har med sig och beaktar. Till exempel syftet med föreläsningar, vikten av studentaktiverande undervisningsformer, vikten av god undervisningsplanering, vikten av tydliga kursmål och en medvetenhet om studenternas situation och förutsättningar. En bra och genomtänkt hantering av dessa pedagogiska frågor leder en bättre undervisning för alla! Det jag menar är alltså att förutom internationaliseringsaspekterna så borde ett medvetet hanterande av de pedagogiska frågeställningar som uppkommer i samband med undervisning på engelska kunna leda till en för alla positiv pedagogisk utveckling av undervisningen på högskolan. Självklart är ju detta inte något som löser sig självt utan kräver systematiska satsningar på olika nivåer. Vi kan inte bara förvänta oss att lärarna ska fixa det här.
Utifrån mitt perspektiv som centralt placerad pedagogisk utvecklare vid ett större universitet så ser jag redan nu några saker som vi kan och bör göra gemensamt vid varje lärosäte:
- Se över hur dessa frågor kan integreras i den pedagogiska fortbildning, såväl kurser som seminarier, som redan i dag erbjuds våra lärare, såväl engelskspråkig som svenskspråkig.
- Se över behov och utbud av specialiserade kurser för att undervisa på engelska och de pedagogiska utmaningar detta innebär.
- I de engelskspråkiga fortbildningskurser som ges såväl till lärare som handledare vara noga med att även fortsättningsvis inte bara låta det vara en "översatt" kurs, utan att innehållet även anpassas utifrån olika kulturella förutsättningar inom högskoleområdet så att deltagarna kan komma att fungera som goda lärare/handledare inom den svenska högskolan oavsett vilka studenter de kommer att möta.
- Se över hur vi kan samverka med andra lärosäten för att ta del av varandras erfarenheter och i tillämpliga fall erbjuda gemensamma kurser för våra lärare.
Något som också lyftes under konferensen var vikten av att se undervisning på engelska och att hantera detta på ett pedagogisk sätt, som en pedagogisk merit. Självklart är detta oerhört relevant och vikten av pedagogisk meritering och lyftandet av pedagogisk skicklighet såväl i samband med tjänstetillsättningar som i samband med lönesättning och andra belöningssystem inom högskolan kan inte nog poängteras. Högskolan behöver skickliga och engagerade lärare oavsett om de undervisar på svenska eller på engelska!"
Karin Apelgren
Fil. Dr., pedagogisk utvecklingschef
Uppsala universitet
Senast uppdaterad: 2009-12-14
Kontaktperson: Lena Hed, e-post enligt fornamn.efternamn@hsv.se
Kontaktperson: Lena Hed, e-post enligt fornamn.efternamn@hsv.se
Skriv ut
MEDVERKANDE
Karin Apelgren
"Några tankar kring undervisning på engelska från en pedagogutvecklare...
Jag är glad att...
Läs mer
Johan Bondefelt
"Engelska i den högre utbildningen är ett ämne som är angeläget och aktuellt. Allra helst...
Läs mer
Jonas Boström
"Vetenskapen behöver ett lingua franca, utan det tror jag kvaliteten drabbas. För...
Läs mer
Sam Edgecombe
"Jag kom till konferensen med förhoppningen om att lära mig mer om problematiken. Som före...
Läs mer
Susanna Strand
"Det var mycket intressant att höra det som sades om svenskars nivå på engelska, framför...
Läs mer
Eva Carling
"Första gången jag stötte på begreppet språkpolicy var i Högskoleverkets utvärdering av...
Läs mer
Johan Svantesson Sjöberg
"Jag tror att det finns två aspekter av problemet. Dels finns rent språkmässiga brister —...
Läs mer
Liss Kerstin Sylvén
"Äntligen lyfts frågan om engelskspråkig undervisning i svensk högre utbildning!
Detta är...
Läs mer
Leona Johansson Bunting
"Björn Melander uttryckte i sitt anförande en farhåga om att engelskans framtåg inom...
Läs mer
Sara Dahlström
"För mig som arbetar med pedagogisk utveckling vid vårt lärosäte var Sara Håkanssons inlägg...
Läs mer
Högskoleverket Besöksadress: Luntmakargatan 13 Box 7851, 103 99 Stockholm
Telefon: 08-563 085 00 Fax: 08-563 085 50 E-post: Se kontaktinformation » .
Telefon: 08-563 085 00 Fax: 08-563 085 50 E-post: Se kontaktinformation » .
