Startsida Högskoleverket

 
 
Jonas Boström

Jonas Boström

Direktöversättning av engelska fackuttryck är knappast mer begripligt

"Vetenskapen behöver ett lingua franca, utan det tror jag kvaliteten drabbas. För närvarande är det engelskan som har den rollen och det är bara att acceptera, även om vi bör vara medvetna om att det inte alltid varit så. Anders Flodström inledde med att bland annat ta upp frågan om engelskan skulle kunna leda till ett bättre lärande. Huruvida det stämmer är en bra fråga som troligtvis inte är helt enkel att besvara. På många sätt kan nog engelskan leda till ett sämre lärande då de flesta nog har lättare att förstå en text på sitt modersmål. Där håller jag med Flodström om att det är viktigt med läroböcker på grundnivå på svenska. Om inte annat för att behålla de svenska fackuttrycken och ge studenterna möjlighet att kommunicera med det omgivande samhället om sina ämneskunskaper.

Kerstin Norén lyckades ovetande sätta fingret på ett av de stora problemen med allt för mycket engelska. När man inte direkt kan se om en text är på engelska eller svenska för att de svenska uttrycken bara är försvenskningar av de engelska, finns då en svensk terminologi? Det är något jag märkt tydligt i mitt område, geovetenskap. När det engelska uttrycket solifluction försvenskas till solifluktion istället för det något föråldrade begreppet jordflytning, blir det så mycket begripligare då? Mycket intressant att Björn Melander tog upp det också, 12§ i språklagen kan följas bättre. Ur en kvalitetssynpunkt så är det något som kommer att drabba den så kallade tredje uppgiften främst. Utländska studenters representation som studentrepresentanter i olika organ är också en intressant fråga. Den är i flesta fall obefintlig enligt min erfarenhet, internationella studenter finns i vissa fall representerade i olika organ, men det är undantagsfall. Problemet där är nog att arbetsspråket på svenska universitet och högskolor är svenska och även om internationella studenter lär sig svenska så är det ytterligare ett steg som krävs för att lära sig de fackuttryck som förekommer inom universitetsvärlden.
 
Philip Shaws presentation om att många svenska förstaterminsstudenter läser engelska ganska dåligt eller mycket långsamt var intressant. Det är något som nog måste tas i beaktande vid planering av utbildningen. Att introducera kurslitteratur på engelska successivt är något jag tror på. Att ha stora läroböcker på engelska kan ha sina fördelar, de är ofta rätt bra och kostar inte så mycket då de trycks i väldigt stora upplagor. Att föreläsare hänvisar till boken är nog bra. Men att i början ha kompletterande litteratur på svenska är något jag tror kan fungera som ett stöd för studenter som har svårt med läsförståelse på engelska. Vid sidan av kan man också fundera på gymnasieskolans roll i problematiken.

Magnus Gustafsson pekade på ett stort problem, att internationella studenter inte kan tillräckligt bra engelska. Många är riktigt duktiga på engelska, men det kommer också studenter som inte har tillräckliga kunskaper i engelska, eller tillräckligt självförtroende, för att diskutera ett ämne på engelska. Då är det något som även drabbar kurskamrater i många fall när undervisningen är uppbyggd kring grupparbeten. Magnus, och även Sara Håkansson, påpekade att engelskan inte bara är standard, "Received Pronunciation", vilket jag hoppas att lärare tänker på. De flesta studenter har inte engelska som modersmål utan kommer från hela världen och den skrivna texten skiljer sig många gånger från det talade språket.

Saras presentation av vad som pågår vid Lunds universitet var också intressant, de verkar ha tänkt igenom det. Att använda poddsändningar tror jag är bra ur en pedagogisk synvinkel. Men vad som egentligen händer när undervisningen sker på engelska är en bra fråga. Personligen har jag faktiskt inte reflekterat över det i någon större utsträckning, varpå John Aireys föredrag gav mig en tankeställare. Hade någon frågat mig innan vad det var för skillnad i arbete mellan kurser på engelska och kurser på svenska hade jag nog svarat som de intervjuade studenterna att det inte var någon skillnad att tala om. Men Johns resultat tyder ju på att så inte är fallet. Jag undrar hur allmänt känt det är."

Jonas Boström
vice ordförande med utbildningsansvar, Uppsala studentkår


Senast uppdaterad: 2009-12-14
Kontaktperson: Lena Hed, e-post enligt fornamn.efternamn@hsv.se

MEDVERKANDE

Karin Apelgren
Karin Apelgren

"Några tankar kring undervisning på engelska från en pedagogutvecklare...
 
Jag är glad att...
Läs mer
Johan Bondefelt
Johan Bondefelt

"Engelska i den högre utbildningen är ett ämne som är angeläget och aktuellt. Allra helst...
Läs mer
Jonas Boström
Jonas Boström

"Vetenskapen behöver ett lingua franca, utan det tror jag kvaliteten drabbas. För...
Läs mer
Sam Edgecombe, fotograf Niklas Carlsson
Sam Edgecombe

"Jag kom till konferensen med förhoppningen om att lära mig mer om problematiken. Som före...
Läs mer
Susanna Strand
Susanna Strand

"Det var mycket intressant att höra det som sades om svenskars nivå på engelska, framför...
Läs mer
Eva Carling
Eva Carling

"Första gången jag stötte på begreppet språkpolicy var i Högskoleverkets utvärdering av...
Läs mer
Johan Svantesson Sjöberg
Johan Svantesson Sjöberg

"Jag tror att det finns två aspekter av problemet. Dels finns rent språkmässiga brister —...
Läs mer
Liss Kerstin Sylvén
Liss Kerstin Sylvén

"Äntligen lyfts frågan om engelskspråkig undervisning i svensk högre utbildning!
Detta är...
Läs mer
Leona Johansson Bunting
Leona Johansson Bunting

"Björn Melander uttryckte i sitt anförande en farhåga om att engelskans framtåg inom...
Läs mer
Sara Dahlström
Sara Dahlström

"För mig som arbetar med pedagogisk utveckling vid vårt lärosäte var Sara Håkanssons inlägg...
Läs mer
Högskoleverket  Besöksadress: Luntmakargatan 13  Box 7851, 103 99 Stockholm
Telefon: 08-563 085 00  Fax: 08-563 085 50  E-post: Se kontaktinformation » .