
Högskoleprovet används på flera sätt i antagningen. När ett urval av sökande till en utbildning behöver göras ska mellan en tredjedel och två tredjedelar av platserna fördelas på grundval av högskoleprovs-resultat. Utbildningar kan också använda provresultatet för att särskilja sökande med lika meritvärde i betygsurvalet. Högskoleprovsresultatet används ibland även som ett första steg i vissa alternativa urval. Samtidigt finns det en del problem med högskoleprovet, bland annat när det gäller prognosförmågan. Med prognosförmåga menas hur väl provet kan förutsäga hur studenten kommer att klara sin högskoleutbildning. Betyg har en bättre prognosförmåga än högskoleprovet.
Det var tydligt att dessa frågor sällan diskuteras vid lärosätena. Det är både en teknisk/administrativ fråga, men också en utbildningsideologisk — vilka ska antas till den högre utbildningen? Förhoppningen är att deltagarna tar hem dessa frågor för fortsatta diskussioner.



