Stress i arbetslivet - bara ett arbetsmiljöproblem, eller ...?
Jan Lisspers, professor i psykologi vid Mittuniversitetet
Studien "Stressprofilen", baserad på databasuppgifter från cirka 70 000 individer om deras upplevda hälsa, visar att Sverige under 90-talet drabbades av en "utbrändhetsepidemi".
Ohälsan ökade dramatiskt. Livsstilsfaktorer påverkar i vilken grad olika människor drabbas. I övrigt är inte forskarna överens om orsakerna till ohälsa, men däremot om hur man kan förebygga problemen.
Kombinationen höga krav, hög belastning och litet inflytande över arbetssituationen skapar tillsammans risk för stressjukdom. Dessa olika dimensioner kan förklara varför ohälsan är särskilt hög i vissa yrkesgrupper. Pågår det dessutom över en längre tid skapas en spiral av oro, ångest och stress som förstärker utmattningen, tills kroppen säger ifrån.
Jan Lisspers forskning tyder på att individens inflytande över arbetet nu också riskerar att bli en "stressor" istället för att minska stressen, eftersom resurserna för att nå målen på arbetsplatsen upplevs minska. Även rollkonflikten jobb - privatliv verkar ha förvärrats. Konstant stress är alltså skadligt även för den som har inflytande över sin arbetssituation - någon "positiv stress" finns inte, menar Lisspers.
Både arbetsgivaren och den enskilde har ett ansvar när det gäller att skapa en god arbetsmiljö. Att det finns tid för återhämtning, att arbetet innehåller variation, är centralt. Jan Lisspers menar att vi verkar ha glömt bort det som var naturligt när vi var barn - att leva i nuet, kunna gå ner i varv. Att häva en negativ spiral gör man dock inte på en kafferast. Det är först när man kan koppla bort arbetet helt under en längre tid som blodtrycket och halten av stresshormoner faktiskt sjunker.
Ingen blir skadad av den psyko-sociala miljön. Det är hur man själv reagerar över den som kan vara skadligt. Sitt eget reaktionsmönster kan man förändra, men livsstilsförändringar tar tid. Föllingekliniken är ett exempel på hur man kan arbeta med rehabilitering och förebyggande av hjärt- och kärlsjukdom på vetenskaplig grund. Den räddar faktiskt liv, hävdar Lisspers.
Ohälsan ökade dramatiskt. Livsstilsfaktorer påverkar i vilken grad olika människor drabbas. I övrigt är inte forskarna överens om orsakerna till ohälsa, men däremot om hur man kan förebygga problemen.
Tre dimensioner som påverkar upplevelsen av stress
Kombinationen höga krav, hög belastning och litet inflytande över arbetssituationen skapar tillsammans risk för stressjukdom. Dessa olika dimensioner kan förklara varför ohälsan är särskilt hög i vissa yrkesgrupper. Pågår det dessutom över en längre tid skapas en spiral av oro, ångest och stress som förstärker utmattningen, tills kroppen säger ifrån.
Jan Lisspers forskning tyder på att individens inflytande över arbetet nu också riskerar att bli en "stressor" istället för att minska stressen, eftersom resurserna för att nå målen på arbetsplatsen upplevs minska. Även rollkonflikten jobb - privatliv verkar ha förvärrats. Konstant stress är alltså skadligt även för den som har inflytande över sin arbetssituation - någon "positiv stress" finns inte, menar Lisspers.
Återhämtning - både kortare och längre - är nödvändigt
Både arbetsgivaren och den enskilde har ett ansvar när det gäller att skapa en god arbetsmiljö. Att det finns tid för återhämtning, att arbetet innehåller variation, är centralt. Jan Lisspers menar att vi verkar ha glömt bort det som var naturligt när vi var barn - att leva i nuet, kunna gå ner i varv. Att häva en negativ spiral gör man dock inte på en kafferast. Det är först när man kan koppla bort arbetet helt under en längre tid som blodtrycket och halten av stresshormoner faktiskt sjunker.
Ingen blir skadad av den psyko-sociala miljön. Det är hur man själv reagerar över den som kan vara skadligt. Sitt eget reaktionsmönster kan man förändra, men livsstilsförändringar tar tid. Föllingekliniken är ett exempel på hur man kan arbeta med rehabilitering och förebyggande av hjärt- och kärlsjukdom på vetenskaplig grund. Den räddar faktiskt liv, hävdar Lisspers.
Tips för balans i livet:
- Hjälp dig själv till återhämtning! Du har rätt till pauser under arbetsdagen.
- Ta paus på riktigt när du tar paus! Prata inte jobb.
- Träna dig i att gå ordentligt ner i varv, ta ledigt längre perioder då och då.
- Försök påverka ditt eget reaktionsmönster i stressituationer.
- Passiv sjukskrivning kan vara det sämsta sättet att stötta en utmattad medarbetare, gör istället något åt orsakerna till situationen.
Sidtopp
Senast uppdaterad: 2008-11-05
Kontaktperson: , e-post enligt fornamn.efternamn@hsv.se
Kontaktperson: , e-post enligt fornamn.efternamn@hsv.se
Skriv ut
Högskoleverket Besöksadress: Luntmakargatan 13 Box 7851, 103 99 Stockholm
Telefon: 08-563 085 00 Fax: 08-563 085 50 E-post: hsv@hsv.se
Telefon: 08-563 085 00 Fax: 08-563 085 50 E-post: hsv@hsv.se
