- Startsida
- /...
- /Carpe Diem i Folkhemmet – när kunskapssamhället möter upplevelseindustrin
"Carpe Diem i Folkhemmet" - när kunskapssamhället möter upplevelseindustrin
Stig-Björn Ljunggren, fil.dr statsvetenskap, idédebattör och omvärldsanalytiker
Stig-Björn Ljunggren målade upp en bild av dagens samhälle under följande rubriker: För vem finns vi; Individualism och välfärdsstat; Kunskapssamhället; Globaliseringen. Föreläsningen gav ett brett perspektiv på högskolan i en värld där varumärket betyder allt mer, där den mediala verkligheten blir utgångspunkt för politiska beslut och där den offentliga verksamheten anpassas efter en allt starkare individualism. Högskolan av i dag - ett serviceinstitut för narcissister
1968-rörelsen ses ofta som ett kollektivistiskt projekt, men den var snarare motsatsen, hävdar Stig-Björn Ljunggren. Den var en välmående generations individualistiska revolt mot konformismen i det förmoderna samhället. Den moderna tidens individer gjorde egna val, så som valet av utbildning, yrke och livsstil. I dag trettio år senare är livssammanhanget helt fragmentiserat och uppsplittrat - de stora berättelserna är ogiltigförklarade. Samhället är inte ens bara individualistiskt - det är dividualistiskt. Som individer är vi splittrade i en mängd roller och funktioner och vi lever i parallella verkligheter, ständigt nåbara via mobiltelefon. Individualismen har segrat som ideologi inom samtliga politiska partier, vid sidan om välfärdsstaten. Och det har medfört mycket höga förväntningar på staten, vilket visar sig på olika sätt. (Stig-Björn exemplifierade med förväntningarna på supersnabba svenska insatser efter tsunamikatastrofen 2004 och krav på statlig ersättning även för husdjursbegravningar.) Sverige har gått från produktionsekonomi till konsumtionsekonomi. Individen är nu först och främst en konsument som kräver individuell behandling, valfrihet och interaktivitet. Högskolan har därmed blivit ett serviceinstitut för narcissister som vill ha skräddarsydda utbildningar. Informatörer balanserar mellan trovärdighet och marknadsföring
Vi har alla förvandlats till symbolanalytiker. För att fungera i dagens samhälle måste man kunna vaska fram beslutsunderlag ur det ständiga informationsbruset. Globaliseringen gör att nyheter förmedlas blixtsnabbt. Medborgarna har själva tillgång till nyhetskällorna. Förr var det den som kontrollerade transportleder, jord och råvaror som hade makten. Nu måste man också kontrollera kunskapsproduktionen. Därmed kommer högskolan alltmer att hamna i centrum för en strid om kunskapsresurser, menar Ljunggren. Det finns två olika verkligheter till hands: dels mediernas verklighet baserad på den mediala logiken som kommer av att vara en industri bland andra (finns det ingen råvara [nyhet] så tar man fram ett substitut [konstruerad nyhet]), dels en analytisk verklighet på vetenskaplig grund. Alltfler informatörer har insett att det bästa sättet att synas är att imitera den mediala logiken. Yrkesskicklighet blir en balansgång mellan vetenskapligt förankrad trovärdighet och smart marknadsföring. Detta är högskoleinformatörens största utmaning i dag, menar Stig-Björn Ljunggren.Mer information
Senast uppdaterad: 2008-11-05Kontaktperson: , e-post enligt fornamn.efternamn@hsv.se
Högskoleverket Besöksadress: Luntmakargatan 13 Box 7851, 103 99 Stockholm Telefon: 08-563 085 00 Fax: 08-563 085 50 E-post: hsv@hsv.se