2012-03-08

2 februari 2012

Deltagare


Alexandra Swenning Berglin, CSN
Gunnar Enequist, Högskoleverket
Annika Pontén, Högskoleverket
Anders Ahlstrand, Internationella programkontoret
Carina Hellgren, Internationella programkontoret
Heléne Säll Matsson, Internationella programkontoret
Karin Kaikkonen, Internationella programkontoret
Sten Alstander, Migrationsverket
Anita Engström, Migrationsverket
Hanna Akuffo, Sida
Fredrik Andersson, SUHF
Lars Holberg, SUHF — Linköpings universitet
Mats Edvardsson, SUHF — Göteborgs universitet
Måns Fellesson, UD
Kurt Bratteby, Svenska institutet
Niklas Tranaeus, Svenska institutet
Selma Memic, Utbildningsdepartementet
Tuula Kuosmanen, Verket för högskoleservice
Tonje Broby, Verket för högskoleservice
 

Gäster


Marie Kahlroth, Högskoleverket
Torbjörn Lindqvist, Högskoleverket
Clara Gumpert, Karolinska Institutet
Anna-Lena Paulsson, Karolinska Institutet
Gunilla Carlecrantz, Lunds universitet
Pär Svensson, Lunds universitet
Mikael Börjesson, Uppsala universitet

1. Inledning


Carina Hellgren hälsade välkommen, och presenterade nya deltagare och gäster. Minnesanteckningarna från senaste mötet i Forum (2011-12-09) delades ut. Eftersom framställningen av dem försenats kommer ingen kortversion att skickas ut.
SUHF, Utbildningsdepartementet och Migrationsverket informerade kort om ett gemensamt möte som hölls på förmiddagen, före dagens Forum-möte. På det gemensamma mötet diskuterades olika problem med uppehållstillstånd för inkommande studenter. Resultatet av mötet är att två tillfälliga arbetsgrupper ska tillsättas. Organisationerna framhöll att Forums arbetsmodell med tillfälliga arbetsgrupper för att diskutera och/eller lösa problem fungerar mycket bra.
 

2. Avgiftsreformen — lärosätenas första erfarenheter


Marie Kahlroth redovisade resultaten från den uppföljning av avgiftsreformen som Högskoleverket och Verket för högskoleservice har gjort på regeringens uppdrag.

Under hösten 2011 skickade Högskoleverket och Verket för högskoleservice ut en enkät till lärosätena. Enkäten hade fyra huvudsakliga frågeområden; utbildningsplanering, information till personal och sökande, förändringar i arbetssätt och stipendier. Svaren visar bl.a. att det har krävts mycket omfattande planering på lärosätena, att information till personal och sökande (från VHS) har nått ut samt att lärosätena gjort stora förändringar i arbetet med stöd till studenter, med rekrytering och med utbytesavtal.
 
Att implementera reformen innebar ett mycket intensivt arbete. Lärosätena har fått utarbeta helt nya rutiner för att hantera reformens konsekvenser.  En positiv effekt är att lärosäten med begränsad erfarenhet av internationella studenter har blivit medvetna om behovet av internationaliseringsarbete.
 
Det ökade stödet till studenterna handlar i stor utsträckning om bostadsstöd i olika former, men även om ett behov av ökat allmänt stöd, t.ex. i form av mottagande och/eller introduktion.
 
Lärosätena har på olika sätt ökat sina insatser för rekrytering av utländska studenter. På vissa lärosäten har personal anställts i detta syfte medan andra lärosäten har förändrat sina geografiska prioriteringar eller gett viss ökad prioritet till länder inom EU/EES. Också en ökad uppdragsutbildning till länder utanför EU/EES diskuteras, liksom att anlita agenter, införa nya strategier och anställa mer personal.
 
Enligt svaren på enkäten kommer, till följd av reformen, ett antal lärosäten att förändra sitt arbete med utbytesavtal, bl.a. se över reciprociteten i utbytesavtalen, samt se över kriterier för fördelning av stipendier .
 
Sammanfattningsvis kan sägas att reformarbetet har krävt en stor arbetsinsats, särskilt beroende på att genomförandet skulle ske snabbt. Samtidigt har det parallella arbetet med avgiftsbefriade respektive avgiftsbetalande studenter försvårat lärosätenas arbete. Också tolkningen av hur avgifterna ska beräknas har inneburit svårigheter. Lärosätena rapporterade också att det har uppstått gränsdragningsproblem. Hur gör man med avgifterna om exempelvis studenten tar andra kursen än de som ursprungligen hade planerats? Detta kan också försvåra samarbetet mellan lärosäten i Sverige. Några lärosäten efterlyser en samlad svensk strategi för internationalisering.
 
Rapporten finns att ladda ner från Högskoleverkets webb »
 
Se också PPP »Powerpoint 2007
 

Frågor och kommentarer

 
Anna-Lena Paulsson berättade att intresset för uppdragsutbildning har ökat och att diskussioner förs inom KI om detta. Lars Holberg kunde bekräfta att den bilden också gäller för Linköpings universitet. Gunilla Carlecrantz konstaterade att Lunds universitet redan sålt uppdragsutbildning i flera år, men att intresset från omvärlden nu har ökat.
 

3. Studier om internationalisering


Ett nytt forskningsprojekt


Mikael Börjesson presenterade forskningsprojektet "Internationaliseringens nationella arenor. Svensk högre utbildning och utländska studenter, 1945-2015".
Projektet har fått finansiering från Vetenskapsrådets utbildningsvetenskapliga kommitté. Projektet pågår 2011—2014, och befinner sig nu i en startfas med bl.a. materialinsamling. Totalt ingår ett tiotal personer i forskningsgruppen.
 
Utgångspunkten för projektet är att den ökning vi sett av antal inresande studenter de senaste åren är exceptionell och forskningsfrågan för är: "Vilka intressen driver utvecklingen mot ökat antal utländska studenter i Sverige?"

Syftet med projektet är att öka kunskapen om inkommande studenter, vilka ämnen som de studerar, vilka lärosäten de i första hand söker sig till, och vilka drivkrafter som finns bakom att söka sig till Sverige. Det är även viktigt att förstå vad internationella studenter, lärare och forskare har för betydelse för det svenska systemet, samt att se vilka intressenter i Sverige som driver frågan om ökad internationalisering av den högre utbildningen. Projektet ska ge en historisk förståelse och undersöka betydelsen av långsiktighet i strategier för internationalisering inom högre utbildning.
 
Projektet är indelat i flera delstudier som rör inhemska och utländska intressen i internationaliseringen, vilka svenska satsningar som gjorts, vilka investeringar som gjorts av svenska lärosäten och hur utbudet vid svenska lärosäten internationaliserats t.ex. genom masterutbildningar som ges på engelska.
 
Inom ett av delprojekten har en studie gjorts på kursutbudet. Den visar att ett ökat antal inkommande studenter har medfört ett ökat antal kurser och program som ges på engelska. Antalet kurser och program med engelska kursbenämningar har öka markant mellan 1993 och 2009. Den största ökningen av program har skett inom de teknisk-naturvetenskapliga och samhällsvetenskapliga sektorerna, där ökningen varit runt 10 procent. Ökningen har varit störst på de större lärosätena.

Mikael Börjesson återkommer längre fram med mer resultat från projektet. Mer information finns på: http://www.skeptron.uu.se/proj/dai/
 
Se också PPP »Powerpoint 2007

Frågor och kommentarer


Anna-Lena Paulsson frågade om projektet kommer att studera huruvida inkommande studenter har fortsatt kontakt med Sverige efter avslutat utbildning. Mikael Börjesson svarade att det finns uppföljningar gjorda av svenska studenter som studerat i USA, men för att få svar på frågan om inkommande studenters fortsatta kontakter med Sverige krävs ny forskning.
 
En annan fråga handlade om varför projektet går tillbaka ända till 1945. Mikael Börjesson svarade att det är viktigt att se på internationalisering i ett längre perspektiv. Vid Sveriges EU-inträde, 1995, blev det en ökning av internationalisering, till vilken även statliga direktiv bidrog. Tidigare hade utbyten skett mer utifrån individuella kontakter och genom privata stiftelser. Lärosäten har påverkats i sin utformning av internationalisering och strategier m.m. för detta genom bland annat Bolognaprocessen.
 
Fredrik Andersson framhöll att det idag finns helt nya drivkrafter för studenter att studera utomlands, inte minst när det gäller studiefinansiering. Dessutom har digitala, förenklade, ansökningssystem ökat tillgänglighet till studier i hela världen dramatiskt. Han påpekade också att utvecklingen till stor del har skett utan att policybeslut har fattats. Vissa lärosäten har inte några strategidokument, men har ändå en omfattande internationalisering, t.ex. i form av möjligheten till studier utomlands.

Måns Fellesson menade att den delstudie som avser internationaliseringens påverkan på innehållet i utbildningen kommer att bli mycket intressant.
 

Beräkning av inkomster från internationalisering


Torbjörn Lindqvist redogjorde för beräkningar av inkomster från internationalisering. Beräkningarna gjordes i enlighet med direktiven till utredningen om ett enklare och rättvisare studiemedelssystem (SOU 2011:26). Frågorna som ställdes gällde vilken den samhällsekonomiska nyttan är med studier utomlands samt om det finns motiv för samhället att stötta sådana studier.
Beräkningarna har utförts av SCB som har jämfört inkomster under åren 2005—2008, på individnivå, hos personer som har respektive inte har studerat utomlands. Av dem som hade studerat utomlands hade 68 procent föräldrar med eftergymnasial utbildning. Av dem som inte hade studerat utomlands hade betydligt färre, 44 procent, föräldrar med eftergymnasiala studier.
 
Beräkningen visar att oavsett studieland finns det signifikant positiva inkomstskillnader för dem som studerat utomlands jämfört med dem som inte varit utomlands. Det gäller också när skillnader i individens bakgrundsuppgifter hålls under kontroll. Studier visar även att inkomstskillnaderna består och att de blir större med tiden.

Vid utlandsstudier ökar studielånet, studietiden förlängs och skatteintäkter försvinner om studenten flyttar utomlands efter sina studier. Vinsten för samhället är dock att studenten bekostar sin egen utbildning och att den högre lönen ger högre skatteintäkter.

Sammantaget visar beräkningarna att svenska studenters studier utomlands ger en nettovinst på 4 miljarder kronor per år för samhället.
 
Se också PPP »Powerpoint 2007

Frågor och kommentarer


Mats Edvardsson framhöll att det vore intressant att komplettera de presenterade siffrorna med en beräkning av vilka kostnader och intäkter som utländska studenter i Sverige medför. Det finns beräkningar från Storbritannien som visar på mycket stora nettointäkter av de inresande studenterna.

 

4. Två lärosätens strategier för internationellt samarbete


Lunds universitet


Gunilla Carlecrantz och Pär Svensson redogjorde för de utmaningar som Lunds universitet står inför när det gäller internationalisering.
 
Gunilla Carlecrantz beskrev Lunds strategiska plan 2007—2011 och planen från 2012 och framåt. Lunds universitets vision är att det ska tillhöra de bästa universiteten i världen. För att nå visionen har universitetet fyra dokument som styr arbetet bl.a. en strategi för internationalisering. I den framhålls att universitetet ska ha en internationell miljö, att internationella perspektiv ska integreras i all utbildning och att långsiktiga relationer ska prioriteras. Vidare ska internationaliseringsarbetet kvalitetssäkras och arbetet ska följas upp.

Lunds universitet har ett upparbetat samarbete med lärosäten i Kina via Nordic center vid Fudan University, och det är viktigt att engagera de egna studenterna i utbytet med Kina. Lunds universitet ger mellan 90—100 masterprogram på engelska. Dessa är inte endast riktade mot utländska studenter utan även till svenska studenter som inte själva vill eller kan studera utomlands, men som vill ha en internationell utbildning.

Läsåret 2010/11 skickade Lunds universitet ut 400 av totalt 3 000 Erasmusstudenter från Sverige. Universitetet har många samarbetsuniversitet inom Erasmusprogrammet och det är färre utresande än inkommande studenter. Man kommer därför att arbeta mer strategiskt med Erasmus för att åstadkomma en bättre balans mellan inkommande och utresande studenter. En viss obalans kommer det dock troligen alltid att finnas.
 
Vidare är lärosätet djupt involverat i Erasmus Mundus vilket ger en viktig kvalitetshöjning av utbildningen. Lunds universitet deltar i flera gemensamma program inom Erasmus Mundus och i ett stort antal partnersamarbeten för mobilitet inom programmet. Hittills har Lunds universitet hanterat runt 300 miljoner kronor i detta sammanhang. Det är en stor utmaning att ingå i alla dessa projekt, i synnerhet då universitetet koordinerar flera av dem. Det ställer krav på samordning, kompetens och uthållighet.

Gunilla Carlecrantz berättade att inför läsårets start i höstas antogs 700 avgiftsskyldiga studenter. Av dessa var det 202 studenter som till slut betalade. Studenterna kom från 42 länder. Införandet av studieavgifterna har inneburit mycket extra arbete. I detta och andra aspekter av internationaliseringsarbetet är det viktigt att ha ledningens stöd. Det är även viktigt att ha aktiva avtal, att skriva kvalitetsmässigt goda projektansökningar och ha system som stöttar hanteringen av ansökningar.
 
Att delta i nya projekt är viktigt för Lunds universitet och för att kunna göra det måste man delta i olika nätverk, oavsett om man avser att vara koordinator eller partner i projektet. Indien är prioriterat land för framtida projekt. Samverkan mellan länder är angeläget också för kvalitetsutvecklingen på universitet. I ljuset av detta är det viktigt att det regeringsbeslut som påverkar avgifter inom Erasmus Mundus-programmet ändras och att förenklingar för uppehållstillstånd införs.
 
Gunilla Carlecrantz redogjorde för olika pågående arbeten, bl.a. de förberedelser som pågår för att starta s.k. foundation courses, dvs. kurser som förbereder för studier på högskolenivå. Det finns en tydlig efterfrågan på sådana kurser.
 
Pär Svensson redogjorde för arbetet vid Lunds universitet med gemensamma program, varför dessa är viktiga för internationalisering, samt belyste utmaningar för utbildningsprogram som leder till gemensam examen. För Lunds universitet är gemensamma program viktiga eftersom de fördjupar internationaliseringen av universitetet genom att de berikar verksamhet med nya perspektiv och stärker kvaliteten. De ger studenter och lärare större möjlighet att utveckla förmåga att medverka i internationella sammanhang och utvecklar den internationella lärandemiljön.

Gemensamma examina inom forskarutbildningen har speciella svårigheter eftersom forskarutbildningen ser olika ut i olika länder och att utbildningen kan vara olika lång. Eftersom olika typer av kurser ingår, avhandlingsarbetet är olika upplagt och dessutom kan förändras allt eftersom utbildningen genomförs, uppstår det utmaningar då dessa saker måste vara överenskomna före start av utbildning.
 
Pär Svensson redogjorde för olika lösningsmodeller med målet att inte förkorta utbildningen från fyra år till tre år. Han redogjorde vidare för vissa svårigheter att tolka Högskoleförordningen när det gäller regler kring bl.a. antagning. En utmaning är att det är oklart vilken institution som ska anta till hela forskarutbildningen som ska leda fram till gemensam examen.
 
Se också PPP »Powerpoint 2007

Karolinska Institutet


Anna-Lena Paulsson och Clara Gumpert redogjorde för KI:s internationaliseringsstrategi. Clara Gumpert berättade att strategin har som inriktning att integrera ett internationellt synsätt i hela verksamheten, på alla nivåer och i alla funktioner. Motorn i många av KI:s internationella samarbeten har traditionellt varit forskning. KI har många utbyten mellan doktorander och anser att doktorandtiden är en bra tid för internationalisering för alla inblandade parter. Utbytet är en god investering för framtiden, för såväl individen som forskningen och lärosätet.
 
KI har olika strategier, på olika nivåer, för att lyckas. Målet med strategierna är att attrahera de främsta individerna:  
  • Strategi 1: Det internationella synsättet ska integreras i hela organisationen. KI jobbar med att få alla delar och processer att bidra till målet.
  • Strategi 2: Utveckla strategiska allianser. KI ska stärka det strategiska arbetet med vissa partner.
  • Strategi 3: Stärka varumärket internationellt. KI ska arbeta mer strategiskt med att synliggöra KI och vad KI står för i syfte att locka framstående studenter, medarbetare och partner i framtiden.
 
När det gäller forskningssamarbeten ligger KI "rätt" i förhållande till målbilden men utbildningssidan måste utvecklas för att nå målet.

Anna-Lena Paulsson redogjorde för KI:s internationalisering inom utbildningen.  Hon poängterade hur viktigt det är med externt stöd på utbildningssidan. EU-programmen, Nordplus och Linnaeus-Palme är avgörande för att nå målen för utbildning i strategin. Utbytesprogrammen är viktiga för alla parter för att höja kvaliteten i utbildningen.

Även den verksamhet som riktar sig till betalande studenter från andra länder är en viktig del i det totala kvalitetsarbetet. I det sammanhanget är den internationella konkurrensen hård — studenter söker sig till lärosäten där de kan få bra stipendier. Det är därför viktigt att kunna erbjuda konkurrenskraftiga stipendier. I det anseendet hyser KI en viss oro för hur man skulle kunna erbjuda stipendier då exempelvis tilldelningen av IPK-stipendierna för avgiftsstudenter för KI:s del var mycket låg. Anna-Lena berättade att många studenter som antogs till KI sedan avstod sin plats, möjligen av kostnadsskäl.

Anna-Lena Paulsson beskrev de problem som KI ställs inför i och med att medel inom ramen för Linnaeus-Palme-programmet kan ges i högst åtta år. Att driva samarbetsprojekt vidare utan externa medel är av ekonomiska skäl inte möjligt. Detta påverkar t.ex. KI:s långvariga samarbete med Makerere University i Uganda. Samarbetet med Makerere är ett exempel på ett strategiskt samarbete som omfattar stora delar av KI:s utbildningar och som involverar flera utbildningsnivåer. Det vore önskvärt med en förlängning av den tiden som medel från Linnaeus-Palme kan erhållas.

Anna-Lena Paulsson nämnde också Erasmus Mundus som ett viktigt program när det gäller att ingå i strategiska allianser, men pekade också på de hinder som finns i och med de nya svenska reglerna för avgifter. Reglerna om full kostnadstäckning kolliderar med de regler som gäller inom Erasmus Mundus. KI kommer att ha svårt att medverka i Erasmus Mundus i fortsättningen om inte reglerna ändras. Som det är idag finns det ingen kostnadstäckning för att ta emot studenter för hela masterprogram inom Erasmus Mundus.

För KI vore det även önskvärt att kunna använda de statliga stipendiemedlen till strategiska satsningar, oavsett vilket land studenten kommer ifrån. Stipendier (fullkostnads-stipendier) är det bästa sättet att få de bästa studenterna. Anna-Lena Paulsson efterlyste en avreglering vad gäller de stipendier som Internationella programkontoret förmedlar, så att de i KI:s fall bl.a. kan användas i det tidigare nämnda strategiska samarbetet med Makerere University. Det är viktigt för framtida forskning och kvalitetshöjningen av utbildningen i Sverige att samverkan sker mellan stat, lärosäten och departement.

Anna-Lena Paulsson framhöll också att det särskilda stödet till mobilitet för lärare hade givit mycket bra resultat för KI:s del. Många lärare har deltagit. Därför är det tråkigt att medlen bara gavs under några år.
 
Se också PPP »Powerpoint 2007

Frågor och kommentarer


Gunnar Enequist frågade vilka förutsättningar KI har att driva samarbeten inom utbildning utan extern stöd. Anna-Lena Paulsson svarade att det är omöjligt eftersom anslagsmedlen är så bundna.
 
Lars Holberg underströk det Anna-Lena Paulsson sagt om vikten av stipendier — en erfarenhet av det första året med studieavgifter är att om vi ska kunna locka hit de bästa studenterna krävs det stipendier som täcker både avgifter och uppehälle. Gunilla Carlecrantz påpekade att många lärosäten i andra länder erbjuder hela paket av åtgärder för de studenter man vill rekrytera.

Fredrik Andersson framhöll att det nu behövs en avstämning av hur självkostnadsberäkningarna görs. Dessutom behövs det stöd från staten till lärosätena på tre sätt:

  • Samordning — om Sverige ska lyckas att rekrytera de bästa studenterna behövs mer medel till samordning,
  • En viljeyttring — för att kunna agera måste lärosätena veta vad Sverige vill ifråga om internationalisering, samt
  • Mer långsiktighet — lärosätena måste kunna planera sitt arbete på flera års sikt
 
Fredrik Andersson framhöll också att sektorn är överens om att mer behöver göras när det gäller internationalisering och att SUHF kommer att ta upp frågan på olika sätt under våren. Till de viktiga frågorna hör förutsättningarna för svenska lärosätens deltagande i Erasmus Mundus. Han konstaterade att det saknas en tydlig målbild för vad Sverige vill ifråga om internationaliseringen.

Lars Holberg framförde att den begränsning som nu finns när det gäller vilka länders studenter som kan få stipendier bör tas bort. Lärosätena har själva bäst förutsättningar att fördela stipendierna på lämpliga kandidater. Fredrik Andersson påpekade att begränsningen måste betraktas som enbart en politisk fråga. Det finns ingen logisk koppling till verksamhetens behov.

Måns Fellesson påpekade att när det gäller de stipendier som Svenska institutet fördelar så diskuterades huruvida de skulle användas för en breddning eller fördjupning. Han konstaterade att det nu är fler studenter än tidigare från de 12 samarbetsländerna som har fått stipendier.
 

5. Utredningen om högskolemyndigheterna


Heléne Säll Mattsson presenterade utredarnas förslag till ny organisation för Högskoleverket, Internationella programkontoret och Verket för högskoleservice: "Tre blir två!"
 
I juni 2011 tillsatte Regeringen en utredning med tydliga direktiv att tre högskolemyndigheter ska omvandlas till två nya myndigheter. Den ena ska ha en tydlig inriktning mot granskning och den andra en tydlig inriktning mot service. Syftet är att skapa en effektiv och tydlig ansvarsfördelning, där den granskande verksamheten skiljs från den främjande och serviceinriktade verksamheten. De nya myndigheterna ska starta den 1 januari 2013 (se även utredningens hemsida, http://www.sou.gov.se/hviutredningen/index.htm )

Ett delbetänkande presenterades den 16 januari 2012. I det föreslås att namnen på de två myndigheterna blir Myndigheten för högskoleservice och internationellt samarbete respektive Högskolemyndigheten för kvalitetssäkring och tillsyn. Delbetänkandet är nu ute på remiss med sista svarsdatum den 24 februari 2012.

En proposition kommer enligt planerna att läggas fram under andra halvan av mars, och ett riksdagsbeslut väntas bli fattat i juni 2012. Heléne Säll Mattsson påpekade att det i utredningen nämns att arbetet i Forum för internationalisering fungerat väl. Utredaren föreslår att ansvaret för Forum läggs i servicemyndigheten.

Se också PPP »Powerpoint 2007

Frågor och kommentarer


Frågan om LLP-programmens ställning i den nya organisationen diskuterades och Heléne Säll Mattsson berättade att den frågan diskuteras på Utbildningsdepartementet. Det kan bli en revision av programmen.

6. Forums arbete under året


Carina Hellgren redogjorde för sekretariatet förslag till fortsatt arbete under år 2012.

Forum har funnits i tre år, med start hösten 2008. Hittills har frågor kring rekrytering av betalande studenter dominerat arbetet.  Forum har nått bra resultat, inte minst genom att det har erbjudit en mötesplats för berörda parter och skapat goda kontaktvägar. Forum har fyllt ett behov. Under det senaste året har det varit något färre akuta frågor. Detta i kombination med den tidigare beskrivna omorganisationen skapar enligt sekretariatets mening ett lämpligt tillfälle för att summera hittillsvarande arbete och gemensamt reflektera över fortsättningen.
 
Carina Hellgren presenterade förslag till uppläggning av arbetet inom Forum under det kommande året. Förslaget bygger på att vårens ägnas åt en intern utvärdering av Forums arbete. Sekretariatet föreslår att utvärderingen görs i form av en intervjurunda, där sekretariatet träffar var och en av de organisationer som ingår i Forum. Syftet ska vara att summera det arbete som gjorts samt reflektera över arbetsformer och inriktning. Frågor kommer att skickas i förväg till de deltagande organisationerna.

Sekretariatet föreslår att nästa ordinarie möte hålls i september, då resultaten av intervjurundan kan redovisas samt aktuella ärenden behandlas. Därefter blir nästa punkt i arbetet, enligt sekretariatets förslag, den hearing som Forum beslutade om vid sitt sista möte förra året. Den föreslås, liksom den förra hearingen som Forum anordnade, omfatta en halv dag och kan lämpligen förläggas till november. Ämnet ska vara arbetslivets roll i internationaliseringen av högre utbildning i Sverige.

Sekretariatet föreslår att höstens andra Forummöte sker samma dag som hearingen, i form av ett förkortat möte.

Forums ledamöter accepterade sekretariatets förslag till arbetsplan för resterande del av året.

Se också PPP »Powerpoint 2007
 

7. Övriga frågor


Kommande konferens om migrationsfrågor


Anita Engström informerade om Europeiska Migrationsnätverket (EMN) och en studie som alla medlemsländer ska utföra, under 2012. Studien ska beskriva situationen när det gäller inresa och vistelse för utländska studenter från tredjeland. Den nationella rapporten ska göras av Migrationsverket. För att få underlag till studien ska Migrationsverket anordna en nationell nätverkskonferens. Konferensen ska bidra till insamling av information, erfarenheter och synpunkter för den nationella studien. Konferensen kommer att hållas 18 april 2012 i Stockholm på Norra Latin. Lärosätena kommer att bjudas in och representanter för Kommissionen kommer att delta.

Stipendiater från Brasilien


Niklas Tranaeus frågade vad som hänt när det gäller inbjudan att ta emot betalande studenter från Brasilien. Selma Memic påminde om att det handlar om 75 000 studenter på forskarutbildnings-, master- och grundnivå. Hon nämnde att Tyskland kommer att ta emot 10 000 studenter. De svenska lärosätena har fått frågan från IPK om befintliga samarbeten med Brasilien. Svaren ska lämnas till IPK senast 13 februari. Vissa lärosäten har lämnat erbjudanden direkt till Brasilien. Selma påpekade att även näringslivet ska ingå i satsningen. Från den sidan märks hittills bl.a. SAAB som erbjuder 100 stipendier för studier i Sverige samt lika många praktikplatser för de studenter som får dessa stipendier.

Hantering av nyinkomna ärenden


Gunnar Enequist presenterade de ärenden som kommit in till Forums sekretariat från lärosätena. Ärendena kan ses som en fortsättning på den hearing som hölls våren 2011. De ärenden som anmälts är i starkt förkortad form de som anges nedan. I listan anges vilket lärosäte som lämnat in ärendet samt vilken organisation som föreslås hantera det:
 
  • SLU: När forskare/lärare kommer hit behöver värdlärosätet kunna betala dem traktamente, i synnerhet dem som kommer från låginkomstländer. (Sekr.)
  • SLU: Om en doktorand med stipendium blir sjuk en längre tid skulle lärosätet behöva kunna förlänga utbildningstiden, men det går inte idag eftersom statsanslag inte får omvandlas till stipendier. (Sekr.)
  • SLU: Det behövs betydligt fler stipendier för utomeuropeiska studenter. (--)
  • SLU: Det behövs enklare och snabbare rutiner för SI:s stipendier. (SI)
  • SU: Bristen på bostäder i Stockholm är ett stort hinder för rekrytering. (SUHF)
  • SU: Olika terminstider gör det svårt att rekrytera/skicka utbytesstudenter, t.ex. att under vårterminen studera i Tyskland då terminstiderna är så olika. (--)
  • MaH: Regler för uppehållstillstånd försvårar utbyte t.ex. inom Linnaeus-Palme. Eftersom det saknas ambassader i flera av samarbetsländerna blir utbytet avsevärt fördyrat. Processen bör förenklas eller stipendiebeloppet höjas. (MiG)
  • MaH: Betygen är mycket viktiga för inkommande utbytesstudenter. Med nuvarande regler och rekommendationer är det många som inte får sina betyg omräknade. Det kan innebära att studenter som eftersträvar höga betyg väljer att inte komma till Sverige på utbyte. Rekommendationerna bör ses över. (SUHF)
  • UU & HiG: Migrationsverkets handläggning av ansökningar om förlängning av uppehållstillstånd är för långsam och sker först i slutet av uppehållstillstånds-perioden. Det ger problem för studenter och doktorander med tidsbegränsat uppehållstillstånd i Sverige som ska delta i utbyten eller möten i andra länder.  Migrationsverkets beräkning av studentens studieprestation är också alltför strikt. (MiG)
  • LU: Det är svårt för medborgare i EES-länder som bor i länder utanför EES att folkbokföra sig i Sverige p.g.a. att Student-In försäkringen inte anses tillräcklig. (Sekr.)
  • SI: Att TOEFL-testet inte kan göras i alla prioriterade biståndsländer fördyrar och fördröjer ansökningsprocessen för studenter från dessa länder och riskerar minska antalet sökande därifrån. (SI)

Eftersom de inkomna ärendena är av mycket varierande karaktär och svåra att besvara på ett enkelt sätt föreslår sekretariatet att de fördelas på medlemmarna. Den åtgärd som önskas är en bedömning av om och i så fall hur respektive ärende kan föras vidare. Bedömningen bör redovisas vid nästa möte i Forum. Organisationerna accepterade förslaget till fördelning och åtog sig att göra den önskade bedömningen.
 

Rapporter om studentrekrytering


Niklas Tranaeus berättade att det nu finns rapporter från två studiebesök som gjorts inom ramen för projektet Study Destination Sweden, en från Nederländerna och en från Kanada. Rapporterna kommer att skickas ut till medlemmarna i Forum. 

Information från VHS


Tuula Kuosmanen informerade om att den 1:a februari var den sista dagen för sökande från tredjeland att betala in anmälningsavgiften. Statistik över hur många som gjort det kommer snart att presenteras.

8. Summering och avslutning


Carina Hellgren summerade mötet. Hon konstaterade att medlemmarna är överens om att det är viktigt att ta ett helhetsgrepp om internationaliseringsfrågorna. Fredrik Andersson lade till att internationaliseringsfrågor är prioriterade inom SUHF under våren, i synnerhet frågor kring samordning, avreglering och Erasmus Mundus. Det är också viktigt att överväga om begränsningen av vilka länder som de stipendier som kommer via IPK är ändamålsenliga. Mycket talar för att lärosätena bör få större frihet att hantera stipendierna så som det bäst gagnar respektive lärosäte.

Carina Hellgren tackade för dagens möte och konstaterade att forumsekretariatet kommer att höra av sig senare under våren med en förfrågan om lämplig tid för nästa möte. Detta kommer förhoppningsvis att kunna äga rum i början av höstterminen.

Senast uppdaterad: 2012-03-08
Kontaktperson: Gunnar Enequist, e-post enligt fornamn.efternamn@hsv.se