Startsida Högskoleverket

 
 

Meritvärdering

Meritvärdering av svenska betyg


Meritvärderingen är något olika beroende på när man avslutat sina gymnasiala studier. Sökande med svenska betyg delas därför in i tre grupper, A—C. De ska inte blandas ihop med de fyra urvalsgrupperna ovan (direktgrupp, kompletteringsgrupp och så vidare). Om du vill veta hur utländska betyg värderas, klicka på länken nedan.

Meritvärdering av utländska betyg »

  • Grupp A: Sökande med betyg från gymnasial utbildning som har påbörjats efter juni 2007
  • Grupp B: Sökande med betyg från gymnasial utbildning enligt de kursplaner som infördes i gymnasieskolan hösten 2000 och i gymnasial vuxenutbildning den 1 juli 2001, utom sökande som tillhör grupp A
  • Grupp C: Sökande med betyg från äldre gymnasial utbildning än grupp A och B.

För sökande som tillhör grupp B men får sitt slutbetyg först efter den 1 januari 2010 gäller samma meritvärderingsregler som för grupp A.

Meritvärdet för grupp A och B består av två komponenter. Först tas ett jämförelsestal fram och därefter adderas eventuella meritpoäng. Jämförelsetal + meritpoäng = meritvärde. Det högsta möjliga meritvärdet blir 20,00 (jämförelsetal) + 2,5 (meritpoäng) = 22,50.

Meritvärdet för grupp C består endast av en komponent, jämförelsetalet, eftersom sökande i grupp C inte kan få några meritpoäng. Därför blir deras meritvärde högst 20,00. Avgångsbetyg med betygsskalan 1—5 räknas om till 0—20-skalan enligt en tabell som finns i Högskoleverkets föreskrifter om grundläggande behörighet och urval. 

Till Högskoleverkets föreskrifter om grundläggande behörighet och urval »PDF

Ska betyg från utökat program räknas med?

För grupp A: En kurs inom ett utökat program kan ge meritpoäng utan att tas med i beräkningen av jämförelsetalet. I jämförelsetalet räknas kurser inom utökade program bara om de ger behörighet. 

För grupp B: Kurser inom utökade program räknas alltid med om de finns med på slutbetyget. Om kurserna däremot redovisas på ett samlat betygsdokument räknas de om de ger behörighet eller höjer meritvärdet. Meritpoäng för en kurs tillgodoräknas även om den ingår i ett utökat program. En meritkurs som redovisas på ett samlat betygsdokument ger alltså meritpoäng, men räknas bara med i jämförelsetalet om betyget höjer jämförelsetalet.

För grupp C: Om det är ett betyg från programgymnasiet gäller att kurser på ett samlat betygsdokument räknas med om de höjer jämförelsetalet och ska räknas med om de krävs för behörighet. Men sökande i denna grupp får inte tillgodoräkna sig meritpoäng. Om det är ett avgångsbetyg från linjegymnasiet gäller att betyg i ämnen som utgör utökad studiekurs räknas med om de höjer medelvärdet eller ger behörighet.

Ska betyg i idrott och hälsa räknas med?


För grupp A: Betyg i idrott och hälsa räknas på samma sätt som betyg i andra kurser.

För grupp B: Betyg i idrott och hälsa, kurs A och B, räknas med bara om de ingår i den särskilda behörigheten eller höjer meritvärdet.

För grupp C: Betyg från programgymnasiet i idrott och hälsa, kurs A och B, räknas med bara om det ingår i den särskilda behörigheten eller höjer meritvärdet.

Betyg från linjegymnasiet i ämnet idrott eller motsvarande räknas bara med om det ingår i den särskilda behörigheten eller höjer jämförelsetalet.

Meritpoäng


I betygsurvalet kan sökande i grupp I och II (direktgrupp och kompletteringsgrupp) få meritpoäng för vissa kurser om de också tillhör grupp A och B ovan (ej grupp C). En sökande kan få maximalt 2,5 meritpoäng att lägga till sitt jämförelsetal, genom att få lägst betyget godkänt i kombinationer av kurserna nedan. Det går att kvalificera sig för 4,5 meritpoäng, men man får alltså högst tillgodoräkna sig 2,5. Man kan få meritpoäng för kurser i ämnena matematik, engelska och moderna språk samt för så kallade områdeskurser. Observera att det bara är sökande med svenska betyg enligt de kursplaner som infördes i gymnasieskolan hösten 2000 och i gymnasial vuxenutbildning den 1 juli 2001 som kan få meritpoäng. Även sökande med betyg från International Baccalaureate (IB), Europaskolorna (EB), åländsk gymnasieskola och Lycée International kan få tillgodoräkna sig meritpoäng. Hur dessa utbildningar får tillgodoräkna sig meritpoäng framgår av HSVFS 2010:1.

Meritkurser i moderna språk


Moderna språk i gymnasieskolan kan vara tyska, franska, spanska, ryska, kinesiska och italienska men det finns även andra språk. Avgörande är om undervisningen i språket följt kursplanen för moderna språk. För meritkurser i moderna språk kan man få sammanlagt 1,5 meritpoäng. Steg 3 i ett språk ger 0,5 meritpoäng och steg 4 ger ytterligare 0,5 meritpoäng. Om steg 3 krävs för behörighet ger steg 4 i stället 1,0 meritpoäng. Man kan få ytterligare 0,5 meritpoäng antingen för steg 5 i samma språk eller för lägst steg 2 i ett annat modernt språk, om man har kvalificerat sig för 1,0 poäng i det första språket. Man kan alltså inte få poäng för både steg 5 i det första och steg 2 i det andra. Den som har lägst betyget godkänt i steg 5 eller högre får 1,5 meritpoäng oberoende av om han eller hon har betyg i underliggande kurser. Den som har lägst betyget godkänt i steg 4 får 1,0 meritpoäng oberoende av om han eller hon har betyg i steg 3.

Modersmål och meritpoäng


Det är möjligt att få tillgodoräkna sig 1,5 meritpoäng för betyg enligt kursplanerna för moderna språk. För betyg enligt kursplanerna för modersmål finns däremot inte samma möjlighet. Meritpoäng för modersmål (0,5 poäng) kan enbart tillgodoräknas för kurs B i områdesbehörighet 2 (utbildningar med språkkrav). Områdesbehörigheten används i första hand för högskoleutbildningar i språk eller humaniora.

Kursplanen för moderna språk kan användas för ett stort antal levande språk men språken kan även läsas som modersmål. Observera att klassiska språk, teckenspråk, engelska och svenska har egna kursplaner. Kursplanerna i modersmål är mer jämförbara med kursplanerna i svenska än med kursplanerna i moderna språk.

Elever som läser modersmål kan pröva för betyg enligt kursplanerna för moderna språk i sitt modersmål. En förutsättning för att en kommun ska få erbjuda prövningar i en kurs är att det bedrivs undervisning i kommunen. Man kan pröva i annan kommun än den egna. Om prövningen görs under gymnasietiden kan betyget få tillgodoräknas i grupp I och ge meritpoäng.

Meritkurser i engelska


Engelska B ger 0,5 meritpoäng och Engelska C ger ytterligare 0,5 meritpoäng. Den som har lägst betyget godkänt i Engelska C kan tillgodoräkna sig 1,0 meritpoäng oberoende av om han eller hon har betyg i underliggande kurser. Det gäller dock inte om Engelska B krävs för behörighet till den sökta utbildningen. Då ges inte meritpoäng för Engelska B, utan enbart för Engelska C (0,5 poäng).

Meritkurser i matematik


Om matematik är ett krav för särskild behörighet ger en kurs på nivån över den behörighetsgivande kursen 0,5 meritpoäng. En kurs två nivåer över den behörighetsgivande ger ytterligare 0,5 meritpoäng. Om matematik inte är ett krav för särskild behörighet ger kurs B och C vardera 0,5 poäng. Om Matematik D krävs för behörighet är det bara Matematik E som ger meritpoäng. Om Matematik E krävs för behörighet kan man inte få någon meritpoäng i matematik.

Det går att få maximalt 1,0 meritpoäng i matematik. Kurserna Matematik diskret och Matematik breddning ger inte meritpoäng.

Meritkurser i form av områdeskurser


Områdeskurser finns i områdesbehörigheterna och utgör fördjupning eller specialisering i ämnen som är relevanta, men som inte krävs för att vara behörig till den sökta utbildningen. En områdeskurs som omfattar 100 poäng ger 0,5 meritpoäng, och en kurs på 50 poäng ger 0,25 poäng. Man får tillgodoräkna sig meritpoäng för högst två områdeskurser om 50 poäng vardera.

Det är möjligt att få tillgodoräkna sig två breddningskurser i samma ämne. Områdeskurser ger maximalt 1,0 meritpoäng. Observera att områdeskurserna bara ger meritpoäng när man söker en utbildning som har den aktuella områdesbehörigheten som behörighetskrav. Kurser i ämnena moderna språk, engelska och matematik kan inte vara områdeskurser. Kursen Svenska C ger meritpoäng i samtliga områdesbehörigheter.

Läs mer om områdesbehörigheter

Meritvärdering av utländska betyg


Sökande med utländska betyg prövas i en egen urvalsgrupp inom betygsurvalet(grupp III). Detta gäller inte de som har betyg från International Baccalaureate (IB), Europaskolorna (EB), åländsk gymnasieskola eller Lycée International (som prövas i grupp I eller II och i vissa fall i bägge grupperna). De sökande med utländska betyg rangordnas med hjälp av en annan skala än sökande med slutbetyg från svensk gymnasial utbildning. Skalan har intervallet 300—500. Närmare information om hur utländska betyg värderas finns i Högskoleverkets föreskrifter om grundläggande behörighet och urval. Paragraferna 8—11 handlar om värdering av utländska betyg.

Till Högskoleverkets föreskrifter om grundläggande behörighet och urval »PDF

Januari 2010: ändring av föreskrift


Den 10 december 2009 beslutade regeringen att elever med betyg från IB-utbildning, Europaskolorna, Åland och Lycée International ska konkurrera i samma urvalsgrupper som sökande med svenska gymnasiebetyg. Det innebär att deras betyg ska värderas på ett likvärdigt sätt jämfört med svenska betyg när det gäller jämförelsetal, meritpoäng och kompletteringar.

I och med detta beslut har Högskoleverkets föreskrifter om grundläggande behörighet och urval (HSVFS 2009:1) ändrats. Beslut om de ändrade föreskrifterna (HSVFS 2010:1) togs den 21 januari 2010.
Se föreskrifterna:

Se även:

Meritvärdering av studieomdöme från folkhögskola


Sökande som har gått på folkhögskola prövas i en egen urvalsgrupp inom betygsurvalet, folkhögskolegruppen (grupp IV). De rangordnas med hjälp av ett studieomdöme enligt nedan.
Mindre god studieförmåga: 1
God studieförmåga: 2
Mycket god studieförmåga: 3
Utmärkt studieförmåga: 4

Närmare information om hur studieomdömen från folkhögskolor ska meritvärderas finns i Högskoleverkets föreskrifter om grundläggande behörighet och urval. Paragraf 6 handlar om studieomdömen från folkhögskolor.

Till Högskoleverkets föreskrifter om grundläggande behörighet och urval »PDF

Om flera sökande har likvärdiga meriter


Om ett urval måste göras bland sökande som har likvärdiga meriter gäller följande regler, enligt Högskoleförordningen 7 kap. 12 §:

"Vid i övrigt likvärdiga meriter får urval också göras dels genom prov eller intervjuer, dels med hänsyn till kön i syfte att förbättra rekryteringen av studenter från det underrepresenterade könet. Urval genom prov eller intervjuer får dock inte göras efter det att urval har gjorts med hänsyn till kön. Vid i övrigt likvärdiga meriter får vidare lottning användas, om urval med hänsyn till kön inte kan göras."

Senast uppdaterad: 2010-08-23
Kontaktperson: Leif Strandberg, e-post enligt fornamn.efternamn@hsv.se
Högskoleverket  Besöksadress: Luntmakargatan 13  Box 7851, 103 99 Stockholm
Telefon: 08-563 085 00  Fax: 08-563 085 50  E-post: hsv@hsv.se