Betygsurval

I betygsurvalet är det den sökandes betygsmeriter som avgör vem som blir antagen. Meriterna i betygsurvalet består av betyg från svensk gymnasial utbildning, utländska betyg eller omdömen från folkhögskola. Betygen räknas om till ett meritvärde. Meritvärdet består av jämförelsetalet (dvs. betygsgenomsnittet) och eventuella meritpoäng. Här kan du läsa hur platserna fördelas mellan olika typer av sökande.

Läs mer om hur meritvärdet räknas ut »

Minst en tredjedel av platserna fördelas utifrån betyg


Minst en tredjedel av platserna på en utbildning ska normalt tillsättas utifrån betyg. I betygsurvalet prövas de sökande i tre urvalsgrupper, beroende på vilken behörighetsgivande utbildning de har, och om de har kompletterat sina betyg i efterhand. Grupperna beskrivs nedan.

Observera att man kan vara behörig i flera urvalsgrupper i betygsurvalet. Då prövas man i alla grupper som man är behörig i. Den som har ett giltigt högskoleprovsresultat prövas dessutom i högskoleprovsurvalet.

Platserna i betygsurvalet fördelas i tre steg


Utbildningsplatserna fördelas mellan de tre urvalsgrupperna i tre steg. I det första steget behandlas direktgruppen och kompletteringsgruppen (grupp I och II) som en grupp. Platserna fördelas proportionellt i förhållande till antalet behöriga sökande i de olika grupperna (alltså grupp I+II respektive grupp BF (folkhögskolegrupp)). I det andra steget fördelas de platser som direktgruppen och kompletteringsgruppen (grupp I+II) har fått proportionellt i förhållande till antalet behöriga sökande i dessa två grupper. I det tredje steget minskas antalet platser i kompletteringsgruppen (grupp II) med en tredjedel. De platserna flyttas till direktgruppen(grupp I). De sökande rangordnas sedan efter sitt meritvärde i varje urvalsgrupp.

Hur påverkar urvalsgrupperna chanserna att bli antagen?


För sökande med svenska gymnasie- och komvuxbetyg ska nyttan vara mindre av en komplettering än vid föregående antagningar. Det ska vara bättre att vara behörig och ha ett bra meritvärde utifrån sina ursprungliga betyg än att komplettera i efterhand. Det beror på att det fördelas fler platser till grupp I — direktgruppen, den grupp där sökande med betyg utan kompletteringar (med ett undantag se nedan) konkurrerar. Avsikten med detta är att antagningspoängen för sist antagen ska vara lägre i direktgruppen än i grupp II — kompletteringsgruppen, den grupp där sökande med betyg med kompletteringar konkurrerar. Antalet sökande till grupp II och deras meriter påverkar emellertid konkurrensen i gruppen. Meritvärdet för sist antagen kan därför bli lägre i grupp II än i grupp I. Finns det t.ex. ett fåtal sökande till utbildningen i fråga som har kompletterat kan konkurrensen bli en helt annan än i grupp I. Söker många med lågt jämförelsetal och utan meritpoäng i grupp II, kan jämförelsetalet bli lägre i grupp II än i grupp I. Det är med andra ord sökandebilden till den aktuella utbildningen vid det aktuella tillfället som avgör om det lönar sig att komplettera.

I antagningen till höstterminerna 2010 och 2011 lönade det sig ibland att komplettera. Om det lönar sig att komplettera i fortsättningen kan förändras efter hand som flera sökande med kompletteringar tillkommer. Från och med höstterminen 2011 får även sökande med betyg utfärdade före 2003 tillgodoräkna sig meritpoäng, vilket kommer att påverka meritvärdet i både grupp I och II.

Att platserna fördelas proportionerligt till antalet sökande innebär att det ibland inte skapas några platser alls för sökande med folkhögskoleomdömen.

Urvalsgrupperna

Direktgruppen (grupp I)

  • sökande med betyg från svensk gymnasieskola (utan komplettering)
  • sökande med betyg från svensk gymnasial vuxenutbildning, där minst två tredjedelar av gymnasiepoängen är kurser från gymnasial vuxenutbildning. (utan komplettering)
  • Sökande med betyg från gymnasieskolans yrkesprogram som lett till en yrkesexamen i kombination med sådana betyg från kommunal vuxenutbildning som ger grundläggande behörighet
  • sökande med betyg från utländsk utbildning på gymnasial nivå utan komplettering eller sökande med betyg från utländsk utbildning på gymnasial nivå i kombination med sådana betyg från kommunal vuxenutbildning som ger grundläggande behörighet.

Kompletteringsgruppen (grupp II)

  • sökande med betyg från svensk gymnasieskola som har kompletterat inom komvux eller genom prövning
  • sökande med betyg från svensk gymnasial vuxenutbildning, där mindre än två tredjedelar av gymnasiepoängen är kurser från vuxenutbildningen
  • sökande med betyg från utländsk utbildning på gymnasial nivå (med annan komplettering än för att styrka grundläggande behörighet)
  • sökande som har konkurrenskompletterat prövas i både grupp I och II.

Folkhögskolegruppen (grupp BF)

  • sökande med intyg om grundläggande behörighet och studieomdöme från folkhögskola.
Senast uppdaterad: 2012-08-20
Kontaktperson: Per-Gunnar Rosengren, e-post enligt fornamn.efternamn@hsv.se