Utbildning på universitet och högskolor

Nedan kan du läsa hur den svenska högskoleutbildningen är uppbyggd och hur poängsystemet ser ut. Antagningsregler kan du läsa om under respektive utbildningsnivå i vänstermenyn.
All utbildning på universitet och högskolor ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. De konstnärliga utbildningarna ska vila på motsvarande konstnärliga grund.

Utbildningen ska ge studenterna

  • kunskaper och färdigheter inom det område utbildningen avser
  • förmåga att göra självständiga och kritiska bedömningar
  • förmåga att självständigt urskilja, formulera och lösa problem
  • beredskap att möta förändringar i arbetslivet.

De här målen för högre utbildning regleras framför allt av högskolelagen och högskoleförordningen.

Grundnivå, avancerad nivå och forskarnivå


All högre utbildning delas in i grundnivå, avancerad nivå och forskarnivå. Välj i vänstermenyn om du vill läsa om en nivå, dess mål, antagningsregler etc. Om du vill se hur delarna i högskolesystemet hänger ihop, så klicka på bilden nedan.
Schema över utbildnings- och examensstrukturen: Grundnivå, avancerad nivå och forskarnivå
Den här nya utbildnings- och examensstrukturen infördes den 1 januari 2007 och är ett led i Sveriges arbete med att anpassa den högre utbildningen till resten av Europa genom arbetet i Bolognaprocessen.

Läs mer om Bolognaprocessen »

Nya antagningsregler 2008 och 2010


Antagningsreglerna för studier på grundnivå ändrades delvis 2008. År 2010 genomförs fler och större ändringar. Då kan en elev få upp till 2,5 meritpoäng som läggs till jämförelsetalet (betygsmedelvärdet).

Områdesbehörigheter införs som ger både särskild behörighet och extra meritpoäng. Samtidigt blir det mindre fördelaktigt att komplettera på komvux från 2010, både att läsa upp betyg och att läsa kurser som behövs för behörigheten.

Läs mer om de nya antagningsreglerna »

Du kan också välja att läsa om hur kurser, poängsystem och examina fungerade före den 1 juli 2007 »

Kurser, prov och betyg


All högskoleutbildning bedrivs i form av kurser vid universitet, högskolor och enskilda utbildningsanordnare med examensrätt. Kurserna kan vara olika långa, men det vanligaste är att de är 5—20 veckor. Det finns utbildningsprogram som består av bestämda kurser. Studenten kan också själv sätta ihop fristående kurser till en generell examen.
Kurser avslutas med en skriftlig eller muntlig examination. Studenterna får betyg på de kurser de har gått igenom. De betyg som oftast används är underkänd, godkänd och väl godkänd. Varje universitet eller högskola kan välja att använda ett annat betygssystem. Inom EU har ett system utarbetats som kallas ECTS, European Credit Transfer System, för att lättare kunna jämföra studenters betyg från olika länder. Vissa universitet och högskolor i Sverige har infört en sjugradig betygsskala som är jämförbar med den som används inom ECTS.

Poängsystem


Omfattningen av högskoleutbildning anges enligt ett poängsystem, där ett studieår på heltid under 40 veckor motsvarar 60 högskolepoäng, och en termin på heltid motsvarar 30 högskolepoäng.

För varje kurs bedöms hur stor arbetsinsats som normalt krävs för att uppnå kursens mål, och utifrån det bestäms hur många poäng kursen ger. Kursens mål och omfattningen i högskolepoäng anges i den kursplan som högskolorna formulerar för varje kurs.
Poäng som tagits före den 1 juli 2007 kan räknas om till högskolepoäng genom att 1 poäng översätts till 1,5 högskolepoäng. Tidigare motsvarade nämligen 1 poäng en veckas heltidsstudier.

Övergångsregler för examina 2007—2015


Den som före den 1 juli 2007 har påbörjat en utbildning till en examen enligt de äldre reglerna, har rätt att slutföra sin utbildning och kunna få en examen enligt de äldre reglerna, till och med utgången av juni 2015. Detsamma gäller den som har antagits till en sådan utbildning men fått anstånd med att påbörja utbildningen.

Läs mer i högskoleförordningen »

Senast uppdaterad: 2012-05-03
Kontaktperson: Lennart Ståhle, e-post enligt fornamn.efternamn@hsv.se