Projekt med stöd av Delegationen för jämställdhet i högskolan

Brist på grundläggande kunskaper om genus hos lärarutbildare

Genus är ett område som de flesta har åsikter om, men färre har gedigna kunskaper. Lärarutbildarna behöver få utbildning i genus och stöd från ledningen är några av slutsatserna i rapporten "Lärarutbildningen, jämställdhet och genus".
Foto på Maria Hedlin

Maria Hedlin

Syftet med rapporten var att lärarutbildare dels ska få ökad kunskap om genus- och jämställdhetsfrågor, dels ska hitta strategier för att utmana vardagliga praktiker som motverkar jämställdhet.

— Det var lite oväntat att det mest grundläggande var oklart. Om lärarutbildarna inte har kunskapen förstår de inte heller varför det är viktigt att genusfrågan vävs in i undervisningen. Det är bara genom att medvetandegöra genus och jämställdhet som förändringar kan ske, säger Maria Hedlin, forskare vid Linnéuniversitetet som har projektlett studien och genomfört den tillsammans med forskarkollegan Magnus Åberg vid Karlstads universitet.

"Eldsjälsproblemet"
Maria Hedlin betonar att ledningens stöd är avgörande för att genusfrågan ska prioriteras.

— Lärarutbildare som arbetar med genus och jämställdhet behöver ha en kollegial miljö att luta sig mot. De är ofta eldsjälar som ensamma försöker få in genuskunskap i undervisningen. Ledningens stöd är därför oerhört viktigt.

Foto på Magnus Åberg

Magnus Åberg

Magnus Åberg instämmer och menar att en av förtjänsterna med projektet var att prata med lärarutbildarna i relation till eldsjälsproblemet.

— Jag tror att det var givande för lärarna att utbyta erfarenheter med andra engagerade lärare och komma till insikt om att de inte kämpar ensamma.   

Observationer visar genusmönster  
I studien deltog sju lärarutbildare vid tre lärosäten. Maria Hedlin och Magnus Åberg gjorde bland annat observationer utifrån interaktionen mellan lärarutbildare och studenter.

— En fördel med observationer är att vi kunde fånga både talet om kön och vad som händer i seminariesituationen. Utifrån observationerna fick vi också fram vad som är problematiskt och vad som kan göras bättre. Förhoppningen är att rapporten ska väcka liv i jämställdhetsbegreppet igen och utgöra ett underlag för lärosätenas reflektionsarbete, säger Maria Hedlin.

Hamnar på "vardagspratnivå"
Snäva tidsgränser, effektivitet och examination är dåliga ledord för lärare som vill arbeta med genus.

— Lärare behöver tid för att kunna arbeta pedagogiskt med frågorna. En skicklig pedagog kan dock väva in det i all undervisning, men det kräver goda kunskaper om genus. Nu hamnar allt för ofta genusdiskussionen på en vardagspratsnivå, säger Magnus Åberg.

Maria Hedlin anser att detta vardagstyckande borde kopplas till vetenskaplig kunskap i högskolan. Och Magnus Åberg påtalar problemet med att den kunskap som finns i högskolan inte sprids inom lärosätenas olika institutioner.

— Man drar sällan nytta av kunskap som finns på genusvetenskapliga institutioner. Den når helt enkelt inte ut till lärarutbildarna.

Mer information
Läs mer om projektet »
Senast uppdaterad: 2012-04-18
Kontaktperson: , e-post enligt fornamn.efternamn@hsv.se